Takenoshin Nakai

Takenoshin Nakai
Takenoshin Nakai, 1952.
Född9 november 1882
Gifu[1], Japan
Död6 december 1952 (70 år)
Tokyo[1], Japan
Medborgare iJapan
Utbildad vidTokyos universitet
Tokyos universitet
SysselsättningBotaniker[2], professor
ArbetsgivareTokyos universitet
Redigera Wikidata

Takenoshin (Takenosin) Nakai, född 27 november 1882 i Gifu[3] eller Yamaguchi[4], död 6 december 1952 (dödsorsak hjärnblödning), var en japansk botaniker. Han var främst intresserad av Pteridophytes, Bryophytes alger och fröväxter.[5]

Biografi [6]

Den här artikeln eller det här avsnittet är skriven i listformat som ett CV. (2024-02)
Wikipedia är ingen databas för CV:n; artikelns främsta komponenter bör vara brödtext, illustrationer och källförteckning.

Takenoshin Nakais far var Seitarô Hori.

  • 1907 Filosofie doktor (Ph. D.) vid Tokyos universitet
  • 1914 Teknologie doktor (Dr. Sci.) vid Tokyos universitet
  • 1917 Biträdande föreläsare
  • 1922 Biträdande professor
  • 1927 Professor i botanik vid Tokyos universitet
  • 1927 Tilldelades Prins Katsuras minnespris, utdelat av Japans Kejserliga Akademi, som belöning för sin forskning om Koreas växter
  • 1943 - 1945 Föreståndare för Botaniska trädgårdarna i Buitzorg (= nutida Bogor) i det då av Japan ockuperade Java. Dessa trädgårdar heter Kebun Raya Bogor, lika på tre lokala språk: indonesiska, javanesiska och sundanesiska.
  • 1947 Professor emeritus
  • 1947 Föreståndare för National Science Museum i Tokyo.[4]

Auktorsnamnet Nakai kan användas för Takenoshin Nakai i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.[7]

Bibliografi

Nakai var enastående produktiv. Sammanlagt skrev han över 500 botaniska uppsatser. Han beskrev 4 732 arter [8] från Indonesien, Japan, Kina och Korea

  • 1909–1911 Flora Koreana, i två band, band 1 utgavs 1909, och band 2 1911.
  • 1915–1939 Flora Sylvatica Koreana, 22 häften om 1 839 sidor med 569 illustrationer
  • 1935–1942 Iconographia Plantarum Asiae-Orientalis (ofullbordad)
  • 1938–1951 Flora Japonica, medförfattare Masaji Honda (ofullbordad)
  • Monografier om släktena Aconitum, Arisaema, Camelia, Euonymus, Lespedeza, Viola [6]
  • Nakais sista arbete var Synoptical Sketch of Korean Flora, omfattande 3 176 arter + 841 varianter + 174 former

Internationell verksamhet [9]

  • 1918–1919 Exkursioner till Korea för insamling av växter
  • 1919 Växtinsamling i västra Java kring Batavia (nutida namn Jakarta) och Gunung Gede, som nu har blivit nationalpark och ett omtyckt utflyktsomräde. (Gunung betyder berg, och avser den vulkan som ligger i nationalparken.)
  • 1923 - 1925 Besök i botaniska institutioner i många europeiska länder, däribland även Sverige. Som den expert han var kunde han vid flera av sina besök tillrättalägga en del misstag i dessa institutioners samlingar.
  • 1925 Korresponderande ledamot i Muséum nationel d'histoire naturelle i Paris och i Sociëtë botanique de Genève
  • 1926 Medlem International Committee of Botanical Nomenklature vid International Botanic Congress, som ägde rum i Ithaka, Grekland
  • 1930 Delegat vid General Committee of Botanical Nomenklature
  • 1933 Deltog i First Scientific Expedition to Manchukuo
  • 1939 Anlitad av Committee of the Council for Investigation of Historical Monuments, Beautiful Sceneries and National Monuments
  • 1941 Ledamot i National Research Council of Japan
  • 1942 Rådgivare vid Research Institute for National Resources
  • 1947 och intill sin död, föreståndare för National Science Museum i Tokyo
  • 1950 Deltog i 7th International Botanical Congress i Stockholm som hedersordförande samt som representant för japanska botaniker i Committee of Botanical Nomenklature
  • 1952 Ledde han i juli trots sin höga ålder en vetenskaplig expedition till ön Yakushima

Eponymer

Referenser

Hiroshi Hara: Minnesord (på engelska) [2] Där finns även ett porträtt av Takenoshin Nakai.

Noter

  1. ^ [a b] läs online, www.jstage.jst.go.jp .[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Minnesord”. https://www.jstage.jst.go.jp/article/jplantres1887/66/775-776/66_775-776_1/_pdf. Läst 13 juni 2020. 
  4. ^ [a b] ”Nakai, Takenoshin (Takenosin) (1882–1952)” (på engelska). Global Plants. JSTOR. http://plants.jstor.org/person/bm000371844. Läst 4 oktober 2014. 
  5. ^ [1] IPNI
  6. ^ [a b] Biodiversity Heritage Library (BHL) Arkiverad 14 november 2018 hämtat från the Wayback Machine., sidorna 685-687
  7. ^ ”Author Details – Nakai, Takenoshin(Takenosin) (1882-1952)” (på engelska). The International Plant Names Index. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006094301/http://www.ipni.org/ipni/idAuthorSearch.do%3Bjsessionid%3DA99358EFDF0DE7B22A1AE4BE8BB57D01?id=23869-1&back_page=%2Fipni%2FeditAdvAuthorSearch.do%3Bjsessionid%3DA99358EFDF0DE7B22A1AE4BE8BB57D01%3Ffind_abbreviation%3DNakai%26find_surname%3D%26find_isoCountry%3D%26find_forename%3D%26output_format%3Dnormal. Läst 4 oktober 2014. 
  8. ^ IPNI artlista
  9. ^ H. Haras Minnesord

Se även

Trädgården i Bogor Många länkar till bilder från parken samt en lång artikel om trädgårdens historia.<

Av speciellt svenskt intresse är Astrid Avenue i parken till minne av svenska prinsessan Astrid som tillsammans med sin nygifte man, sedermera kung Leopold III av Belgien, besökte parken 1928 på sin bröllopsresa.

Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 1471318LCCN: n85357128ISNI: 0000 0000 8192 3800GND: 1050035062SUDOC: 096120363BNF: cb171537438 (data)NDL: 00051333NKC: uk2009305083Auktorsnamn: NakaiCiNii: DA01892146