Sävsjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sävsjö stad och delar ur Vrigstads landskommun (Vrigstads och Hylletofta församlingar) samt en del ur Bäckaby landskommun (Skepperstads församling). År 1974 införlivades Hjälmseryds kommun[7] samt överfördes ett område på cirka 46 kvadratkilometer, med 199 invånare, från Nässjö kommun till Sävsjö kommun. [8]
Sävsjö kommun är en mångfacetterad kommun belägen på det kuperade och sjörika Sydsvenska höglandet. Berggrunden består främst av granit och är övervägande täckt av näringsfattig barrskogsklädd morän. Söder om Vrigstad och norr om Stockaryd sträcker sig flera större myrområden, medan torvtäkt är vanligt förekommande norr om Stockaryd. Öppna och odlade områden präglar landskapet, särskilt kring Vrigstad och längs Ljungaån. Kommunen rymmer också vackra naturliga ängs- och hagmarker på flera platser.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
Sävsjö kommun
Hela riket
Bebyggelse (5,0 %)
Skog (72,8 %)
Öppen myrmark (2,8 %)
Jordbruksmark (12,2 %)
Övrig mark (7,2 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Administrativ indelning
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:
Historiskt har Sävsjö kommun präglats av en borgerlig majoritet i valmanskåren, vilket har förstärkts ytterligare in på 2010-talet. I valet 2018 röstade nära 75% av sävsjöborna antingen på borgerliga partier eller på Sverigedemokraterna. Sävsjö kommun är även en av Kristdemokraternas starkaste fästen i landet. I valet 2018 fick Kristdemokraterna nära 30% av rösterna i kommunalvalet, en ökning med nära 8 %. Sävsjö kommun är en av få kommuner som leds av en kristdemokratisk kommunalrådsordförande.
Sävsjö kommun styrdes mandatperioden 2010–2014 av de fyra borgerliga partierna: Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna. Efter valet 2014 åkte folkpartiet ut ur kommunfullmäktige och socialdemokraterna bjöds in till samtal för att styra med de tre kvarvarande allianspartierna. Moderaterna ville inte ingå i styret och gick i opposition och en koalition bestående av Kristdemokraterna, Centerpartiet och Socialdemokraterna bildades för att styra kommunen.[13] Efter valet 2018 förnyades samarbetet mellan Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Centerpartiet.
*Höglandets överförmyndarnämnd är gemensam nämnd för Aneby, Eksjö, Sävsjö, Nässjö och Vetlanda kommuner och har det politiska ansvaret för överförmyndarverksamheten. Ordförandeskapet varierar mellan kommunerna per mandatperiod.
Källa:[20]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Sävsjö har traditionellt varit en kommun präglad av jord- och skogsbruk. På senare år har dock näringslivet diversifierats, och idag utgör trä-, livsmedels- och verkstadsindustrin de främsta branscherna. Bland de betydande företagen i kommunen återfinns A-lackering AB, som specialiserar sig på pulverlackering av aluminiumprofiler i centralorten, samt Willa Nordic och Rörvikshus AB, båda verksamma inom träindustrin i Stockaryd och Rörvik.[21]
Infrastruktur
Transporter
Södra stambanan mellan Stockholm och Malmö skär genom både Sävsjö och Stockaryd och är den enda järnväg som finns kvar i kommunen. Tidigare var Sävsjö knutpunkt mellan stambanan och en smalspårig järnväg till Målilla via Vetlanda, men denna järnväg lades ned på 1970-talet.
Regionala tåg utgörs av Krösatågen som inom kommunen stannar i Sävsjö och Stockaryd. De trafikerar linjen Växjö-Alvesta-Nässjö-(Jönköping). Vid årsskiftet 2014/2015 var antalet avgångar med Krösatågen på vardagar elva stycken i vardera riktning, 23 i båda riktningarna.
Den centrala knutpunkten för busstrafiken i området är Sävsjö. All busstrafik i kommunen sköts och drivs av Jönköpings länstrafik som i sin tur hyr förare och fordon från olika bussåkerier, de åkerier som nyttjas i trakterna kring Sävsjö är främst Hjälmåkrabuss AB, Carlstens buss AB och Åseda buss AB med flera.
Befolkning
Befolkningsutveckling
Kommunen har 11 627 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 193:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Sävsjö kommun 1970–2020[22]
År
Folkmängd
1970
11 471
1975
11 590
1980
11 838
1985
11 588
1990
12 086
1995
11 900
2000
11 049
2005
10 989
2010
10 830
2015
11 228
2020
11 721
Kultur
Kulturarv
Sävsjö Häradsväg, som sträcker sig mellan Vallsjö och Norra Ljunga, utgör en viktig del av det historiska och geografiska landskapet i Njudung. Denna vägsträcka på cirka 2 mil ger en djupgående inblick i Smålands mångfaldiga natur och kultur. Genom att följa vägen möter man en rad sevärda platser och historiska lämningar som vittnar om regionens rika förflutna och mångskiftande landskap.
Sävsjö stad, belägen mitt på vägen, växte fram som ett blomstrande samhälle i slutet av 1800-talet tack vare anläggandet av järnvägen som sträckte sig genom området från söder till norr. Utöver stadens historia bjuder vägen på en resa genom tiden med besök vid Eksjöhovgård, Komstad och flera kyrkor och runstenar från 1100-talet. Andra exempel på kulturarv längs vägen är Galgabacken och Sankt Sigfrids källa.[23]
Kommunvapen
Blasonering: Sköld delad, övre fältet av guld, undre fältet blått, vari en fristående krenelerad mur av guld, med tre tinnar.
Vapnet stadfästes vid Sävsjös stadsblivande år 1947. Muren avser den yngre Stureättens gods Ekesjö och den blå-gula skölden är ätten Natt och Dags vapen. Riksheraldikerämbetet föreslog denna historiska komposition. Efter kommunbildningen saknades konkurrens och vapnet kunde oförändrat registreras för Sävsjö kommun i PRV1974.
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^”Folkmängd 31 dec 1973”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815092638/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%20Del%201-2%20Kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)%201967-1990/Befolkning-Folkmangd-1973-1-Kommuner-och-forsamlingar.pdf. Läst 18 juli 2016.
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^Sveriges Television, 20 oktober 2014 Blocköverskridande styre i Sävsjö, läst 18 juni 2015
^”Kommunfullmäktige”. Förtroendevalda i Sävsjö kommun. Sävsjö kommun. 1 januari 2023. https://www.netpublicator.com/elected/registry/F74VZXGZQQtge6KQw5vwPtD3Dv9Wk8Rv/board/6a622282-f069-4cbb-b72a-a310ed9b9f34. Läst 8 juni 2023.
^”Per Danielsson (KD)”. Förtroendevalda i Sävsjö kommun. Sävsjö kommun. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317144513/http://savsjo.tromanpublik.se/viewPerson.jsf?id=49. Läst 16 mars 2017.
^”Kommunstyrelsen”. Förtroendevalda i Sävsjö kommun. Sävsjö kommun. 1 januari 2023. https://www.netpublicator.com/elected/registry/F74VZXGZQQtge6KQw5vwPtD3Dv9Wk8Rv/board/cf713219-eec6-4099-b1ed-f2b37812ec69. Läst 8 juni 2023.
^ [a b c d e] Nilsson, Elna (1997). Sävsjö: ett samhälles liv och utveckling vid stambanan. Sävsjö: Sävsjö kommun. sid. 37. Libris 7452478. ISBN 91-630-6131-7
^Sävsjö kommun: Förtroendevalda i Sävsjö kommun Arkiverad 19 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 18 juni 2015
^”Politik och beslut - Sävsjö kommun”. savsjo.se. https://savsjo.se/kommun-och-politik/politik-och-beslut.html. Läst 8 juni 2023.
^”Styrelser och nämnder”. Förtroendevalda i Sävsjö kommun. Sävsjö kommun. 1 januari 2023. https://www.netpublicator.com/elected/registry/F74VZXGZQQtge6KQw5vwPtD3Dv9Wk8Rv/?origin=cf713219-eec6-4099-b1ed-f2b37812ec69&path=1. Läst 8 juni 2023.
^”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.