Orsa kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Orsa.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar Orsa socken där Orsa landskommun bildades vid kommunreformen 1862.
Orsa municipalsamhälle inrättades 13 juni 1902 och upplöstes vid utgången av 1966.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
Orsa kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning Orsa landskommun.[5]
Kommunen ingår sedan bildandet i Mora domsaga.[6]
Geografi
Topografi och hydrografi
Kommunen ligger formellt i Svealand men naturgeografiskt i norrlandsterräng. På grund av den osannolika händelsen att en meteorit slagit ner i denna norrlandsterräng har en ring av mjuka och kalkrika bergarter bildats, kallad Siljansringen. Utmed denna kalkring har en förtätad bondebygd utvecklat sig sedan tidig medeltid. Utanför kalkringen växer barrskog. Eftersom många av Svealands trädgårdsväxter därtill har sin NV-gräns nära Orsa samhälle är ett par av kommunens motton sakligt underbyggda, främst "På gränsen mellan vildmark och kulturbygd". Medan "Där Vildmarken börjar" gäller vid ankomst från söder då den mer höglänta norrlandsterrängen börjar strax norr om Orsa samhälle. Då höglandet numer i stort sett är obebott och björnen tydligt ökat i antal är beteckningen "Vildmark" inte fel.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[7]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Orsa församling.
Från 2016 indelas kommunen indelad i ett enda distrikt, Orsa distrikt.[8]
Tätorter
År 2020 bodde 87,6 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lika som motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[9] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det två tätorter i Orsa kommun:[10]
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Folkpartiet. Tillsammans samlade partierna 16 av 31 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 styrde Centerpartiet tillsammans med Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Samma koalition fortsatte styra även mandatperioden 2018–2022.[11]
Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Socialdemokraterna och Centerpartiet.[12]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Behöver uppdateras efter valet 2022 Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Presidium 2018-2022 |
Ordförande | C | Anne-Marie Fröjdh |
Förste vice ordförande | C | Bernt Westerhagen |
Andre vice ordförande | S | Anders Rosell |
Mandatfördelning 1970–2022
Det lokala partiet Kommunal samling åkte ur kommunfullmäktige 1973. I valet tre år senare fick även det lokala partiet Frihetliga kommunalfolket lämna kommunfullmäktige. I samma val fick dock Kristdemokraterna och Vänsterpartiet sina första mandat i kommunfullmäktige. År 1982 kom Miljöpartiet in med ett mandat. I valet 1988 förlorade Vänsterpartiet sin enda plats men återfick det i det påföljande valet där även Ny demokrati fick en plats.
Det lokala Orsapartiet fick två mandat i kommunfullmäktige i valet 1994 men åkte ur valet därpå. År 2002 kom Sverigedemokraterna in i fullmäktige och i omvalet 2003 kom även SPI Välfärden in och stannade i fullmäktige den mandatperioden. Liberalerna fick lämna kommunfullmäktige efter valet 2014.
Valår | V | S | MP | FRK | SPI | SD | NYD | ÖVR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1970 | | 12 | | 2 | | | | 2 | 10 | 3 | | 2 | | 31 | 86,0 | |
1973 | | 12 | | 1 | | | | | 13 | 2 | | 3 | | 31 | 86,0 | |
1976 | 1 | 12 | | | | | | | 10 | 3 | 1 | 4 | | 31 | 87,2 | |
1979 | 1 | 13 | | | | | | | 9 | 3 | 1 | 4 | | 31 | 85,0 | |
1982 | 1 | 15 | 1 | | | | | | 5 | 1 | 1 | 7 | | 31 | 86,2 | |
1985 | 1 | 14 | 1 | | | | | | 6 | 4 | 1 | 4 | | 31 | 85,0 | |
1988 | | 13 | 3 | | | | | | 6 | 4 | 1 | 4 | | 31 | 79,5 | |
1991 | 1 | 11 | 1 | | | | 4 | | 6 | 3 | 2 | 3 | | 31 | 81,9 | |
1994 | 2 | 13 | 2 | | | | | 2 | 6 | 2 | 1 | 3 | | 31 | 81,4 | |
1998 | 3 | 12 | 2 | | | | | | 6 | 1 | 3 | 4 | | 31 | 77,29 | |
2002 | 2 | 13 | 1 | | | 1 | | | 7 | 2 | 2 | 3 | | 31 | 75,52 | |
2003 | 2 | 12 | 1 | | 2 | 1 | | | 8 | 1 | 2 | 2 | | 31 | 79,73 | |
2006 | 2 | 13 | 1 | | | 1 | | | 8 | 1 | 2 | 3 | | 31 | 78,87 | |
2010 | 2 | 11 | 2 | | | 2 | | | 9 | 1 | 2 | 2 | | 31 | 81,06 | |
2014 | 2 | 8 | 1 | | | 5 | | | 12 | 1 | 1 | 1 | | 31 | 83,63 | |
2018 | 2 | 8 | 1 | | | 3 | | | 13 | | 2 | 2 | | 31 | 84,54 | |
2022 | 2 | 7 | 1 | | | 5 | | | 11 | | 2 | 3 | | 31 | 82,23 | |
- Övriga 1970 var Kommunal Samling
- Övriga 1994 var Orsapartiet
- Valet till kommunfullmäktige 2002 överklagades och omval utlystes. Omvalet genomfördes 16 mars 2003.[13]
|
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen i Orsa kommun utgörs av 13 ordinarie ledamöter.[14] Kommunstyrelsens ordförande är Orsa kommuns enda kommunalråd.[15] Under kommunstyrelsen finns fyra utskott, dessa är för; lärande, samhälle, omsorg samt service och utveckling.[16]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
Orsa kommun en egen nämnd; valnämnden. Därutöver finns kommungemensamma nämnder. Det vill säga nämnder som är gemensamma med andra kommuner.
Sedan 2010 är gymnasienämnden, nämnden för social myndighetsutövning och servicenämnd lön gemensamma med Mora kommun och Älvdalens kommun. Två år senare bildade de tre kommunerna även en gemensam servicenämnd för IT. Dessutom är miljö- och byggnämnden är gemensam med Mora kommun.[16]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Orsa kommuns näringsliv består främst av små och medelstora företag inom skogs- och verkstadsindustrin samt turistnäringen. Till de största industriföretagen hör AB Kandre (toalettsitsar), beläget i centralorten Orsa. De flesta arbetstillfällena finner man dock inom offentlig sektor och turistnäringen.
Turism
Orsa Grönklitt är en åretruntöppen skid- och familjeanläggning. Där ligger även Orsa Rovdjurspark som är Europas största rovdjurspark med bland annat Sveriges enda isbjörnar.
Infrastruktur
Transporter
Orsa kommun genomkorsas i nord–sydlig riktning av Inlandsbanan. Genom kommunen går även riksväg 45 och länsväg 296. Dessutom går Siljansleden genom södra delarna av kommunen.[22]
Befolkning
Befolkningsutveckling
Kommunen har 6 923 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 253:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Orsa kommun 1970–2020[23] |
---|
|
År | | | Folkmängd |
1970 | | 6 917 |
1975 | | 7 005 |
1980 | | 7 354 |
1985 | | 7 353 |
1990 | | 7 351 |
1995 | | 7 399 |
2000 | | 6 986 |
2005 | | 7 020 |
2010 | | 6 922 |
2015 | | 6 750 |
2020 | | 6 877 |
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Kultur
Kulturarv
De stora skogarna börjar strax norr om Orsa. Här finns det glesbefolkade Orsa finnmark, dit många skogsfinnar flyttade in på 1600-talet. Populärt är även att vintertid åka längdskidor på Koppången, som ligger några mil norr om Orsa.
Kommunvapen
Blasonering: I fält av guld tre röda orsaslipstenar, ordnade två och en.
Tillverkning av slipstenar har skett länge i trakten och en sådan finns också på ett sockensigill från 1720. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t år 1943 för Orsa landskommun.[24] Kommunen berördes inte av 50- och 70-talens indelningsreformer, men vapnet registrerades hos PRV enligt de nya reglerna för kommunala vapen år 1974.
Se även
- Naturreservat i Orsa kommun
- Personer med anknytning till Orsa kommun
Referenser
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2034&id2=null. Läst 23 maj 2024.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 23 maj 2024.
- ^ Nyheter, S. V. T. (18 oktober 2018). ”Klart: Centern fortsätter att leda majoriteten i Orsa”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/centern-fortsatter-att-leda-majoriteten-i-orsa. Läst 24 maj 2024.
- ^ Nyheter, S. V. T. (20 oktober 2022). ”Det här ska Orsas nya styre fokusera på – C och S bildar ny majoritet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/c-och-s-bildar-majoritet-i-orsa. Läst 24 maj 2024.
- ^ Valmyndigheten: Valprövningsnämndens beslut, 2002:39: Fem förtidsröster hade inte nått valnämnden i tid. Felet har bedömts ha påverkat valutgången. Omval Arkiverad 1 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 januari 2016
- ^ ”Kommunstyrelsen”. orsa.se. https://orsa.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 1 juni 2024.
- ^ ”Kommunalråd”. orsa.se. https://orsa.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad.html. Läst 1 juni 2024.
- ^ [a b] ”Utskott och nämnder”. orsa.se. https://orsa.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/utskott-och-namnder.html. Läst 1 juni 2024.
- ^ [a b] läs online, www.svt.se , läst: 1 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 1 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, annbeskow.se , läst: 1 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.orsa.se , läst: 1 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, orsa.se , läst: 1 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ ”Orsa”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/orsa. Läst 12 maj 2024.
- ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.
- ^ Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1979. Draking 1994
Externa länkar
- Orsa kommun
- Wikimedia Commons har media som rör Orsa kommun.
Bilder & media