Lista över vanliga missuppfattningar

Detta är en lista över vanliga missuppfattningar. Med vanlig missuppfattning menas här en missuppfattning eller faktoid som i tidningar eller av en myndighet beskrivits som vanlig, men där motsägande fakta är vedertagen av samlad expertis.

Listan är inte menad att vara en komplett överblick. Urvalet baseras på i alla fall följande regler:

  • Det måste tydligt framgå vilken missuppfattning som avses.
  • Missuppfattningens övergripande ämne måste ha en egen artikel.
  • Missuppfattningen måste både nämnas och ha referenser i ämnets artikel.
  • Missuppfattningen måste ha åtminstone två pålitliga källor, både gällande att det rör sig om en missuppfattning och gällande de fakta som presenteras.
  • Missuppfattningen måste vara aktuell, inte något som en gång i tiden varit en missuppfattning men fakta numera är välkända bland allmänheten.

Historia

Förhistorisk tid och antiken

Vikingahjälm i järn från Gjermundbu-fyndet är en av få upphittade vikingahjälmar.

Det finns en missuppfattning att

  • ... stenåldersmänniskorna främst levde i grottor, vilket lett till att de kallas grottmänniskor. Artefakterna från grottor är ofta bättre bevarade än från andra platser, vilket ledde till att de tidigare antogs ha bott där.[1][2][3]
  • ... skulpturer från antikens Grekland genomgående var vita. De var tvärtom målade i grälla färger. Vi ser bara den vita marmorn idag på grund av att färgen nötts av eller tvättats bort, och för att det var idealet under renässansen.[4][5]
  • ... årtalet 0 förekommer i vår tideräkning, men år 1 e.Kr följer direkt på år 1 f.Kr.[6]
  • ... gladiatorer uteslutande stred till döds. Vältränade gladiatorer var alltför dyrbara.[7][8][9][10]
  • ... vikingarnas hjälmar hade horn, som de oftast framställs i populärkultur från 1800- och 1900-talen. Det har aldrig hittats någon sådan, och hjälmar var i själva verket ovanliga hos vikingarna.[11][12]

Medeltiden

  • ... medeltiden som också kallas den "Mörka tidsåldern", var en väldigt oupplyst tid. I själva verket påbörjades bland annat bygget av rättsstaten och allt fler universitet grundades.[13][14]
  • ... vetenskapen under medeltiden trodde på en platt jord.[15] Redan under 500-talet f.Kr. kände Pythagoras till att vi lever på en sfärisk jord. Under 200-talet f.Kr. beräknade Eratosthenes jordens omkrets med en felmarginal på mindre än 2 procent. Denna kunskap glömdes inte bort efter antiken.[16]
  • ... att adelsherrar ska ha haft "rätten till första natten", Ius prima noctis, det vill säga rätt att tillbringa första natten med bruden när någon av hans underlydande gifte sig. Det har mycket litet stöd i källorna.[17]

Feodala Japan

Renässansen och tidigmodern tid

Isaac Newton fick inte idén till tyngdkraften av ett äpple i huvudet.
  • Den spanska inkvisitionen var inte så blodig: under 160 år genomfördes 45 000 rättsprocesser, varav bara 826 ledde till dödsstraff.[14][19]
  • Isaac Newton fick inte idén om att tyngdkraften fanns när han fick ett äpple i huvudet. Man har känt till tyngdkraften länge. Däremot insåg han när han såg ett äpple falla att samma kraft som påverkade äpplet också påverkar planeterna.[20][21][22]
  • Napoleon var inte kortare än medellängd. Han var vid sin död 168 centimeter, vilket är längre än genomsnittet av samtida fransmän och svenska beväringar.[23][24][25][26]

Modern tid

Albert Einstein, 14 år på bilden, blev aldrig underkänd i matematik.

Geografi

  • Jorden är inte helt rund, utan tillplattad kring polerna och svullen kring ekvatorn. Det skiljer cirka 21 kilometer i avståndet från jordens centrum till jordens yta vid ekvatorn respektive vid polerna. Skillnaden motsvarar ungefär 0,17 %, vilket är mindre än de avvikelser som tillåts vid tillverkning av biljardbollar (0,22 %).[36][37][38]
  • Den största delen av Afrika ligger inte på södra halvklotet utan på norra halvklotet.[39][40][41]
  • Grönland är inte lika stort som Sydamerika, som det kan verka på kartor med Mercator-projektion, utan drygt en åttondel så stort. Mercators projektion förstorar områden som befinner sig nära polerna.[39][42][43][44]

Naturvetenskap

Humlor bryter inte mot aerodynamikens lagar.

Biologi och kemi

  • Fladdermöss är inte blinda.[59] Vissa större fladdermusarter har till och med betydligt bättre syn än vad människor har.[60]
  • Strutsar sticker inte huvudet i sanden för att gömma sig för fiender.[64] Denna missuppfattning härstammar troligen från Plinius den äldre som skrev "om de gömmer sitt huvud och sin hals i ett buskage så tror de att de är helt dolda." cirka 50–70 e.Kr.[65]
  • Humlor bryter inte mot aerodynamikens lagar. Citatet går att spåra till en diskussion om att humlors Reynoldstal är lägre än de för både fåglar och flygplan. Dock har det ingen betydelse eftersom de använder en annan metod för att flyga.[66][67]
  • Tjurar blir inte aggressiva av den röda färgen på skynkena vid tjurfäktning, utan av rörelse och annan provokation.[68][69][70]
  • Människor använder mer än 10 % av hjärnan. Hela hjärnan är, mer eller mindre, aktiv hela tiden.[71]
  • Guldfiskar har inte enbart några sekunders minne, utan deras minne sträcker sig flera månader.[72][73]
  • En groda som blir långsamt kokad kommer att lämna vattnet när temperaturen blir obehaglig.[74][75][76]
  • Lämlar begår inte massjälvmord genom att kasta sig från klippor.[70] Vid migrationer kan individer dö, men missuppfattningen spreds framför allt via Disneyfilmen White Wilderness från 1958.[77][78]
  • Det finns inget bly i blyertspennor. Blyerts är tillverkat av lera och grafit.[79][80][81]

Botanik

  • Regnskogar producerar i princip inte mer syre än de förbrukar; orörda regnskogar är ekosystem i balans. Den största delen av jordens syreproduktion kommer istället från fytoplankton. Dessa tar kol ur ekosystemen när de dör genom att stora delar av dem då åker ner till botten där de stannar.[82][83]
  • Det är betydligt mycket svårare att svinga sig i lianer än vad Tarzan ger sken av, de växer nämligen nerifrån och upp.[70][84]


Fysik

  • Blixten slår ofta ner flera gånger på samma ställe, särskilt höga platser. Blixten kan i vissa fall passera samma väg på grund av kvarvarande laddning i luften.[85][86][87]
  • Mikrovågsugnar förstör inte mer näring i mat än andra uppvärmningsmetoder, och orsakar heller inte cancer. Tvärtom kan mikrovågsugnstillagad mat ha mer näring eftersom tillagningstiden är kortare.[88][89][90][91][92]
  • Det var inte Thomas Edison som uppfann glödlampan. Det var en längre process där Edison så småningom kom att förfina glödlampan.[93][94][95]

Medicin

Andrew Wakefield, som publicerade bluffartikeln som startade den moderna anti-vaccinationsrörelsen.
  • Vaccinationer orsakar inte autism. Missuppfattningen grundades på en småskalig sponsrad undersökning av Andrew Wakefield, som senare har fått sin läkarlegitimation tillbakadragen, och studien har blivit avpublicerad.[96][97] "Näst efter rent vatten, är vaccinationer det som mest effektivt bidrar till folkhälsan i världen."[98]
  • Barn blir inte hyperaktiva av socker. Myten bygger på en liten studie på 1970-talet och har sedan inte kunnat återupprepas.[99][100][101]
  • Människor har inte antingen en dominant höger- eller vänsterhalva av hjärnan. De olika delarna av hjärnan samarbetar. Missuppfattningen uppstod efter att neuropsykologen Michael Gazzaniga publicerat rön om hur hjärnhalvorna kommunicerade med varandra.[102][103][104][105]
  • Mäns och kvinnors hjärnor är inte fundamentalt olika. Hjärnors uppbyggnad ligger snarare på ett spektrum.[102][106]
  • Det är inte farligt att bada direkt efter en måltid. Magen klarar att smälta maten ändå. Om magen blir så full att det är svårt att andas, eller maten åtföljs av alkohol ökar risken.[107][108][109][110]
  • Solskador övergår inte i solbrändhet. Solskador orsakar skador i huden, vilket försvårar solbrändhet.[111][112][108]
  • Människan har fler än fem sinnen. Bland de sällan räknade finns balanssinne, proprioception (känslan för var kroppens delar befinner sig), temperaturkänslighet, tidsuppfattning och smärtsinne.[113][114][115]
  • Om man blir biten av en giftorm ska man inte suga ut giftet. Det leder till att man får i sig giftet.[116][117][118]
  • Träning, motion och fysisk aktivitet rekommenderas ibland som en behandlingsmetod mot fetma. Fysisk aktivitet står dock bara för 10-30% av den energi som förbränns varje dygn.[119] (Resten går åt till basal metabolism samt den energi som krävs för att bryta ner mat.[120]) Det betyder att det krävs mycket långsiktig fysisk aktivitet för att åstadkomma en liten viktminskning.[119]
  • Den mänskliga tungan har inte olika områden för olika smaker. Hela tungan har alla olika smakreceptorer. Missförståndet kommer från en felöversättning.[121][122][123]

Kriminologi

Handbok för tolkning av fingeravtryck.
  • Fingeravtryck är inte entydiga bevis. De kräver tolkning, något som har visat sig ha höga mått av falska positiva (mellan 1 av 18 och 1 av 30).[124][125][126]

Psykologi

Staty av sömngångare på väg att göra sig illa.

Astronomi

  • Termen UFO syftar inte nödvändigtvis på utomjordiska rymdfarkoster, utan betyder "oidentifierat flygande föremål", vilket omfattar bland annat kan vara meteorer, sönderfallande satelliter, fågelsträck, flygplan, ljus och väderballonger.[146][147][148]
  • Den kinesiska muren är inte synlig från månen/rymden, åtminstone inte med blotta ögat. Från låg omloppsbana är ljuset från städer synliga, liksom större byggnadsverk.[149][150][151][152]
  • Meteoroider som nyss slagit ned är inte alltid varma, utan kan vara kalla eller frusna. Det är heller inte friktionen som gör att de glöder på vägen ner (och då kallas de meteorer), utan luften som pressas samman framför kärnan. Den heta delen skalas av under fallet, varpå kärnan som är kall från rymden återstår. [153][154][155]

Kultur

I Sydkorea säljs fläktar med timer för att man inte ska råka somna med fläkten på, av rädsla för fläktdöden.

Sociologi och traditioner

  • Midsommarstången är inte en fallossymbol. Formen har varierat både över tid och lokalt, men tolkningen av den som uppochnervänd fallos uppstod under 1800-talet när psykoanalysen stod högt i kurs.[156][157][158]
  • Det uppstod ingen självmordsvåg i kölvattnet av Goethes verk Den unge Werthers lidanden. Nivåerna på självmord har inte heller ökat efter andra kända självmord, såsom Kurt Cobains.[159][160][161][162]
  • Elavbrott leder inte till någon ökning av barnfödslar nio månader senare. Det första elavbrottet som rapporterats leda till ökade födelsetal var ett i New York 1965, men senare undersökningar har visat att kurvan ligger inom normalvärdet.[163]
  • I framför allt Sydkorea finns en rädsla för fläktdöd, d.v.s. att det är farligt att lämna en fläkt på i ett slutet rum. Orsaken kan ha varit en överdriven varning för tekniska prylar i en nyhetsrapportering från 1927.[164][165][166]
  • Zombier är inte helt fiktiva varelser, utan en ovanlig företeelse inom voodoo-religionen, där personer förgiftas så att de verkar döda. Tidskriften The Lancet har beskrivit tre fall där personer verkat döda för att senare uppstå. Zombier som fiktivt begrepp kom att spridas av George Romeros filmer.[167][168][169][170]

Språk

  • Vid föredrag eller tal står inte kroppsspråk för 55 %, tonen inte för 38 % och orden enbart 7 % av budskapet. Missförståndet kommer från en feltolkning av forskning gjord av bland andra Albert Mehrabian, där resultatet inte var absolut och inte gällde alla situationer.[171][172][173]
  • Winston Churchill sade inte att han inte hade något att erbjuda utom "blod, svett och tårar" men sade "blod, möda, tårar och svett". Flera citat har felaktigt tillskrivits personer, något som avhandlas i boken They Never Said It av Paul F Boller och John George.[174]

Litteratur och drama

Sarah Bernhardt som Hamlet, med dödskalle.
  • Shakespeares rollfigur Hamlet håller inte i en dödskalle under sin monolog som inleds med "Att vara eller inte vara" (akt III, scen 1).[175][176] Senare (akt V, scen 1)[177] stöter dock Hamlet på några dödgrävare varpå han får tag på ett kranium.[178][175][179]
  • Frankenstein är namnet på forskaren, inte monstret, som i Mary Shelleys bok är både välartikulerad och akrobatisk.[180][181][182]
  • I Arthur Conan Doyles berättelser om Sherlock Holmes yttrar han aldrig repliken "Elementärt, min käre Watson", bär inte deerstalker-mössa, och röker heller inte calabash-pipor (utan trä- eller lerpipor). Det är i andra författares framställningar samt i Sidney Pagets teckningar som de lades till.[183][184]
  • I Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgersson, rider Holgersson inte framför allt på Akka, utan på Mårten gåskarl.[185][186]

Musik

  • Salieri hatade inte Mozart. I själva verket var Salieri den mer kände av dem under Mozarts livstid. Det var först efter Mozarts död 1791, som Salieri upptäckte att Mozarts musik blev mer spridd än hans egen. Myten om att Mozart förgiftats såddes strax efter hans död, och fick sitt uppsving först i dramat Mozart och Salieri (1831) av Aleksandr Pusjkin och därefter i pjäsen Amadeus av Peter Shaffer, senare filmad av Miloš Forman som Amadeus.[187][188][189][190]
  • Ozzy Osbourne bet inte regelmässigt av huvudet av en fladdermus som en del av sin show. Det hände en gång 1982, eftersom Osbourne trodde att fladdermusen var konstgjord.[191][192][193]

Film och tv

  • Repliken "Play it again, Sam", förekommer inte i filmen Casablanca. Den har däremot spritts exempelvis av filmen Play it again, Sam.[194][195]

Religion

Buddhism

  • Den historiska Buddha var inte fet. Den feta, skrattande Buddha-figuren är en kinesisk munk från 900-talet vid namn Budai. I kinesisk buddhism kom Budai att bli dyrkad som inkarnation av Maitreya, den bodhisattva som väntas bli nästa buddha efter att Siddhārtha Gautamas läror blivit bortglömda.[196]

Judendom

Även om kunskapens frukt ofta inom konsten framställs som ett äpple, anges inte vilken frukt det rör sig om i Första Mosebok.[197][198][199]
  • Den förbjudna frukten som nämns i Första Moseboken anges aldrig som ett äpple.[198][199] Judiska forskare menar att frukten kan ha varit en grapefrukt, ett fikon, vete, en aprikos eller en etrog.[200]
  • De tio budorden är inte entydiga. De är varken tio eller samma för alla abrahamitiska religioner. Dessutom presenteras två olika versioner i Bibeln.[201][202][203][204][205][206]

Kristendom

Islam

  • En fatwā är inte en dödsdom, utan en icke-bindande juridisk åsikt som författats i enlighet med muslimsk lag, vilket betyder att det är vanligt att fatwor från olika författare skiljer sig åt. Missuppfattningen började få större spridning i samband med att Ayatollah Ruhollah Khomeini 1989 skrev en fatwā om författaren Salman Rushdie.[212][213][214]

Mat

Trots att lyckokakor ofta serveras med kinesisk mat är det en japansk uppfinning och äts nästan aldrig i Kina, där de ses som amerikanska.
  • Lyckokakor är inte en kinesisk uppfinning trots att det ofta serveras tillsammans med kinesisk mat i USA, utan är en japansk uppfinning.[215] Kakorna är mycket sällsynta i Kina och ses där ofta som symboler för amerikansk mat.[216]
  • Fet mat är inte nödvändigtvis onyttig, särskilt i jämförelse med söt mat. Vissa sorters fett, såsom omättat fett, är dessutom nyttigt och kan hjälpa till vid viktminskning.[217][218][219]
  • Mat som innehåller vin eller likör innehåller fortfarande alkohol efter matlagning, motsatsen till missuppfattningen att alkoholen försvinner helt efter matlagning. Enligt USA:s jordbruksdepartement återstår 75 procent av alkoholen vid flambering, 25 procent efter en timmes bakning eller sjudning och 10 procent efter två timmars bakning eller sjudning.[220] Dock kommer mängden alkohol som konsumeras när man äter en maträtt med alkohol emellertid sällan att vara tillräcklig för att orsaka ens låga nivåer av berusning.[221]

Sport

Jesse Owens, som deltog i sommar-OS 1936.
  • Ett maraton är inte den sträcka som budbäraren Feidippides sprang med ett meddelande innan han föll död ner. Berättelsen är en blandning av två historier som är nertecknade långt efter att händelsen skulle ha ägt rum. Sträckan (42,195 kilometer/26 miles och 385 yard) etablerades vid olympiaden i London 1908, då rutten drogs mellan Windsor Castle och White City Stadium. Tanken var att det skulle bli 26 miles jämnt, men eftersom mållinjen skulle vara i linje med kungafamiljens åskådarplatser, förlängdes loppet med 385 yards inuti arenan.[222][223][224][225]
  • Guldmedaljerna i OS är inte tillverkade av rent guld, utan är sedan OS 1912 guldpläterat silver.[226][227][228]
  • Jesse Owens blev inte diskriminerad av Hitler eller publiken vid OS i Berlin 1936. Hitler blev tillsagd av Olympiska kommittén att han var tvungen att behandla alla deltagare lika, oavsett nationalitet, så han valde att inte gratulera någon av dem. Owens var den atlet som fick mest applåder av publiken.[10][229][230][231]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of common misconceptions, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

  1. ^ ”Forum: The myth of the cave man - Derek Ager questions the stereotypes of prehistory”. www.newscientist.com. https://www.newscientist.com/article/mg13318065-400-forum-the-myth-of-the-cave-man-derek-ager-questions-the-stereotypes-of-prehistory/. Läst 4 juli 2019. 
  2. ^ Westerdahl, Christer (26 december 2018). ”Sanningen om oss som grottmänniskor och rövarnas rov”. Skövde Nyheter. Arkiverad från originalet den 16 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190716124058/https://www.skovdenyheter.se/article/sanningen-om-oss-som-grottmanniskor-och-rovarnas-rov/. Läst 16 juli 2019. 
  3. ^ ”Hexmasters Faktoider: Grottmänniskor”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/cavemen.html. Läst 4 juli 2019. 
  4. ^ Santillo Frizell, Barbro (11 februari 2009). ”Antikens marmorstatyer en vit lögn”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/antikens-marmorstatyer-en-vit-logn. Läst 14 mars 2019. 
  5. ^ Gurewitsch, Matthew (juli 2008). ”True Colors” (på engelska). Smithsonian Magazine. https://www.smithsonianmag.com/arts-culture/true-colors-17888/. Läst 16 mars 2019. 
  6. ^ ”Hexmasters Faktoider: År 0”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/ad0.html. Läst 4 juli 2019. 
  7. ^ N. S. Gill. ”The 3 Possible Ways a Gladiator Fight Could End” (på engelska). ThoughtCo. https://www.thoughtco.com/how-did-gladiator-fights-end-118422. Läst 12 juli 2019. 
  8. ^ Staff, History. ”Did gladiators always fight to the death?” (på engelska). HISTORY. https://www.history.com/news/did-gladiators-always-fight-to-the-death. Läst 12 juli 2019. 
  9. ^ ”Roman Gladiators - 6 Surprising Insights You May Not Have Known” (på engelska). The Vintage News. 3 november 2018. https://www.thevintagenews.com/2018/11/03/roman-gladiators/. Läst 12 juli 2019. 
  10. ^ [a b] ”Top 20 Sports Myths People Actually Believe” (på amerikansk engelska). TheSportster. 9 december 2015. https://www.thesportster.com/entertainment/top-20-sports-myths-people-actually-believe/. Läst 12 juli 2019. 
  11. ^ ”Hvor er alle vikingtidshjelmene?” (på norska). Tidsskrift for Den norske legeforening. https://tidsskriftet.no/2001/06/medisinsk-historie/hvor-er-alle-vikingtidshjelmene. Läst 4 juli 2019. 
  12. ^ ”Hexmasters Faktoider: Vikingarna”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/vikingarna.html#vikingahorn. Läst 4 juli 2019. 
  13. ^ ”Liv och samhälle | Historiska Museet”. historiska.se. https://historiska.se/upptack-historien/artikel/liv-och-samhalle/. Läst 4 juli 2019. 
  14. ^ [a b] ”5 myter om medeltiden”. Historie se. 20 januari 2016. https://varldenshistoria.se/samhalle/medeltiden/5-myter-om-medeltiden. Läst 4 juli 2019. 
  15. ^ Lundberg, Björn (27 december 2017). ”Trodde människor att jorden var platt?”. Allt om Historia. https://alltomhistoria.se/samhalle/myter/trodde-manniskor-att-jorden-var-platt. Läst 15 mars 2019. 
  16. ^ Höjer, Henrik (1 juli 2005). ”När jorden blev platt”. Forskning & Framsteg. https://fof.se/tidning/2005/5/artikel/nar-jorden-blev-platt. Läst 17 juni 2019. 
  17. ^ ”Hexmasters Faktoider: Jus primae noctis”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/jpn.html. Läst 4 juli 2019. 
  18. ^ ”Hexmasters Faktoider: Ninja”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/ninja.html. Läst 4 juli 2019. 
  19. ^ ”Hexmasters Faktoider: Inkvisitionen”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/inkvisitionen.html. Läst 4 juli 2019. 
  20. ^ ”Newton's apple: The real story”. www.newscientist.com. https://www.newscientist.com/article/2170052-newtons-apple-the-real-story/. Läst 4 juli 2019. 
  21. ^ ”Hexmasters Faktoider: Newtons äpple”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/newton.html. Läst 4 juli 2019. 
  22. ^ ”The core of truth behind Sir Isaac Newton's apple” (på engelska). The Independent. 18 januari 2010. http://www.independent.co.uk/news/science/the-core-of-truth-behind-sir-isaac-newtons-apple-1870915.html. Läst 4 juli 2019. 
  23. ^ ”Populära myter”. Affärsmagasinet Forum. 27 november 2016. ISSN 0533-070X. https://www.forum-mag.fi/populara-myter/. Läst 6 juli 2019. 
  24. ^ ”Hexmasters Faktoider: Napoleons längd”. www.faktoider.nu. Arkiverad från originalet den 6 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190706222624/http://www.faktoider.nu/2007/bonaparte.html. Läst 6 juli 2019. 
  25. ^ ”Napoleon Bonaparte Having Been Short is a Myth” (på amerikansk engelska). Today I Found Out. 23 mars 2010. http://www.todayifoundout.com/index.php/2010/03/napolean-bonaparte-having-been-short-is-a-myth/. Läst 6 juli 2019. 
  26. ^ ”Was Napoleon Bonaparte Really So Short? | History Rundown” (på amerikansk engelska). Arkiverad från originalet den 6 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190706222624/http://www.historyrundown.com/was-napoleon-bonaparte-really-so-short/. Läst 6 juli 2019. 
  27. ^ Harrison, Dick (15 maj 2017). ”Myten om Albert Einsteins skolprestationer”. Pedagogiska magasinet. Arkiverad från originalet den 17 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190517084433/https://pedagogiskamagasinet.se/myten-om-albert-einsteins-skolprestationer/. Läst 17 mars 2019. 
  28. ^ Isaacson, Walter (5 april 2007). ”Making the grade” (på engelska). Time. http://content.time.com/time/specials/packages/article/0,28804,1936731_1936743_1936758,00.html. Läst 17 juni 2019. 
  29. ^ ”FACT CHECK: Did Feminists Burn Their Bras in Protest at the 1968 Miss America Pageant?” (på amerikansk engelska). Snopes.com. https://www.snopes.com/fact-check/feminist-bra-burning/. Läst 4 juli 2019. 
  30. ^ ”Hexmasters Faktoider: BH-bränning”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/tuttaeld.html. Läst 4 juli 2019. 
  31. ^ ”Bermuda Triangle | Description & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Bermuda-Triangle. Läst 4 juli 2019. 
  32. ^ ”Hexmasters Faktoider: Bermuda-triangeln”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/bermuda.html. Läst 4 juli 2019. 
  33. ^ Editors, History com. ”Bermuda Triangle” (på engelska). HISTORY. https://www.history.com/topics/folklore/bermuda-triangle. Läst 4 juli 2019. 
  34. ^ ”Våra kungliga nummer”. SvD.se. http://blog.svd.se/historia/2015/05/22/vara-kungliga-nummer-2/. Läst 9 juli 2019. 
  35. ^ ”Hexmasters Faktoider: Kungligt”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/monarken.html#numrering. Läst 9 juli 2019. 
  36. ^ Choi, Charles Q.. ”Strange but True: Earth Is Not Round” (på engelska). Scientific American. https://www.scientificamerican.com/article/earth-is-not-round/. Läst 9 juli 2019. 
  37. ^ Cain, Fraser (19 februari 2009). ”Is the Earth Round?” (på amerikansk engelska). Universe Today. https://www.universetoday.com/25893/is-the-earth-round/. Läst 9 juli 2019. 
  38. ^ ”Why isn't the Earth a perfect sphere?” (på engelska). BBC Science Focus Magazine. https://www.sciencefocus.com/planet-earth/why-isnt-the-earth-a-perfect-sphere/. Läst 9 juli 2019. 
  39. ^ [a b] ”Why your mental map of the world is (probably) wrong”. Culture & History. 16 november 2018. https://www.nationalgeographic.com/culture/2018/11/all-over-the-map-mental-mapping-misconceptions/. Läst 9 juli 2019. 
  40. ^ National Geographic Society (22 mars 2011). ”hemisphere” (på engelska). National Geographic Society. http://www.nationalgeographic.org/encyclopedia/hemisphere/. Läst 9 juli 2019. 
  41. ^ Paul, Shimonti (19 februari 2018). ”Three common misconceptions about the world map” (på amerikansk engelska). Geospatial World. https://www.geospatialworld.net/blogs/three-common-misconceptions-about-the-world-map/. Läst 9 juli 2019. 
  42. ^ ”12 of the most surprising geographical misconceptions” (på brittisk engelska). The Telegraph. 30 maj 2017. ISSN 0307-1235. https://www.telegraph.co.uk/travel/lists/geographical-misconceptions-mercator-projection/greenland/. Läst 9 juli 2019. 
  43. ^ Cannon, Bob. ”30 Geography Facts Everyone Keeps Getting Wrong” (på amerikansk engelska). Reader's Digest. https://www.rd.com/culture/geography-mistakes/. Läst 9 juli 2019. 
  44. ^ ”Compare Countries With This Simple Tool”. The True Size. https://thetruesize.com/#?borders=1~!MTY5ODQyMzY.NzYyNDE4Mg*MjQyMjg5MzY(MjY3MDc0NTI~!CONTIGUOUS_US*MTAwMjQwNzU.MjUwMjM1MTc(MTc1)MA~!IN*NTI2NDA1MQ.Nzg2MzQyMQ)MQ~!CN*OTkyMTY5Nw.NzMxNDcwNQ(MjI1)Mg~!BR*ODY1MjMxMQ.MTU5MjE1ODE)Mw~!CA*ODYxNzIwMA.MzE2OTQxNjk)NA. Läst 9 juli 2019. 
  45. ^ ”evolution | Theory, Examples, & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/science/evolution-scientific-theory. Läst 8 juli 2019. 
  46. ^ MacDonald, Fiona. ”This Infographic Breaks Down The Top Five Misconceptions About Evolution” (på brittisk engelska). ScienceAlert. https://www.sciencealert.com/this-infographic-breaks-down-the-top-five-misconceptions-about-evolution. Läst 8 juli 2019. 
  47. ^ System. ”Evolution”. www.nrm.se. https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/evolution.1298.html. Läst 8 juli 2019. 
  48. ^ Than, Ker; February 26, Live Science Contributor |; ET, 2018 08:57pm. ”What is Darwin's Theory of Evolution?”. Live Science. https://www.livescience.com/474-controversy-evolution-works.html. Läst 8 juli 2019. 
  49. ^ ”Three Pieces of Evidence That Prove Evolution is a Fact” (på engelska). Futurism. https://futurism.com/three-main-pieces-of-evidence-supporting-evolution. Läst 8 juli 2019. 
  50. ^ Baraniuk, Chris. ”How do we know that evolution is really happening?” (på engelska). www.bbc.com. http://www.bbc.com/earth/story/20150803-how-do-we-know-evolution-is-real. Läst 8 juli 2019. 
  51. ^ 15 Answers to Creationist Nonsense, Scientific American, läst 8 juli 2019
  52. ^ ”Evolution Resources from the National Academies”. www.nas.edu. http://www.nas.edu/evolution/TheoryOrFact.html. Läst 8 juli 2019. 
  53. ^ ”Frequently Asked Questions” (på engelska). The Smithsonian Institution's Human Origins Program. 22 december 2009. http://humanorigins.si.edu/education/frequently-asked-questions. Läst 8 juli 2019. 
  54. ^ ”Evolution: Frequently Asked Questions”. www.pbs.org. https://www.pbs.org/wgbh/evolution/library/faq/cat02.html. Läst 8 juli 2019. 
  55. ^ ”The emergence of humans”. evolution.berkeley.edu. https://evolution.berkeley.edu/evolibrary/article/evograms_07. Läst 8 juli 2019. 
  56. ^ Wayman, Erin (30 september 2013). ”The last common ancestor of humans and chimps probably wasn’t much like either” (på engelska). sciencenews.org. Arkiverad från originalet den 25 september 2018. https://web.archive.org/web/20180925005914/https://www.sciencenews.org/article/last-common-ancestor-humans-and-chimps-probably-wasn%E2%80%99t-much-either. Läst 8 juli 2019. 
  57. ^ ”Katharina L Sjölin, rättsläkare”. Rättsmedicinalverket. 13 september 2018. https://www.rmv.se/om-oss/jobba-hos-oss/vara-medarbetare/katharina-l-sjolin-rattslakare/. Läst 24 juni 2019. 
  58. ^ Lund, Annika (8 oktober 2018). ”När håret är huvudsaken”. Medicinsk Vetenskap. sid. 24. https://issuu.com/karolinska_institutet/docs/mv_nr_2_2018_7cecc1af661035. Läst 24 juni 2019. 
  59. ^ ”Vill bryta myten om fladdermusen”. Sveriges Television. 28 augusti 2015. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vill-bryta-myten-om-fladdermusen. Läst 21 juni 2019. 
  60. ^ ”Fem myter om fladdermöss: Är de verkligen blinda?”. National Geographic. 7 april 2015. https://natgeo.se/djur/fem-myter-om-fladdermoss-ar-de-verkligen-blinda. Läst 21 juni 2019. 
  61. ^ ”Blöt start på sommaren - då trivs paddorna”. Västerviks-Tidningen. 8 juli 2011. https://vt.se/bli-prenumerant/artikel/r2n7my7r/vt-2m2kr_s_22. Läst 24 juni 2019. 
  62. ^ Langley, Liz (13 september 2013). ”This Halloween, Bone Up on Animal Superstitions” (på engelska). National Geographic. https://news.nationalgeographic.com/news/2013/09/animals-superstitions-halloween-toads/. Läst 24 juni 2019. 
  63. ^ Brydolf, Johanna (15 februari 2018). ”HPV, humant papillomvirus”. 1177 Vårdguiden. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/infektioner/infektioner-pa-huden/hpv-humant-papillomvirus/. Läst 24 juni 2019. 
  64. ^ Korsgren, Jan (8 november 2004). ”Många var nyfikna på strutsarna”. Dalarnas Tidningar. https://www.dt.se/artikel/manga-var-nyfikna-pa-strutsarna. Läst 21 juni 2019. 
  65. ^ Kruszelnicki, Karl S. (2 november 2006). ”Ostrich head in sand” (på engelska). Australian Broadcasting Corporation. http://www.abc.net.au/science/articles/2006/11/02/1777947.htm. Läst 21 juni 2019. 
  66. ^ ”Is it aerodynamically impossible for bumblebees to fly?” (på amerikansk engelska). The Straight Dope. 4 maj 1990. https://www.straightdope.com/columns/read/1076/is-it-aerodynamically-impossible-for-bumblebees-to-fly/. Läst 4 juli 2019. 
  67. ^ ”Hexmasters Faktoider: Humlans flykt”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/humlan.html. Läst 4 juli 2019. 
  68. ^ Sveriges Radio. ”Blir tjurar arga av färgen röd? - P4 Västernorrland”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=5504965. Läst 4 juli 2019. 
  69. ^ ”Hexmasters Faktoider: Tjurar som ser rött”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/bull.html. Läst 4 juli 2019. 
  70. ^ [a b c] ”Sanna lögner om strutsar och Tarzan”. web.archive.org. 9 oktober 2008. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081009221758/http://archive.corren.se/archive/2004/4/17/1rfu9mhc4utukef.xml?category=1mr1kip2lve9bv7&ad=. Läst 4 juli 2019. 
  71. ^ ”Hexmasters Faktoider: Vi använder 10 % av hjärnan”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/tionde.html. Läst 4 juli 2019. 
  72. ^ ”Goldfish Memory: Is 3 second goldfish memory a myth?” (på engelska). The Goldfish Tank. 13 maj 2013. http://thegoldfishtank.com/goldfish-info/myth/goldfish-memory-three-second-memory-myth/. Läst 4 juli 2019. 
  73. ^ ”Hexmasters Faktoider: Guldfiskens minne”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/guldfiskminne.html. Läst 4 juli 2019. 
  74. ^ Fallows, James (16 september 2006). ”The boiled-frog myth: stop the lying now!” (på amerikansk engelska). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/technology/archive/2006/09/the-boiled-frog-myth-stop-the-lying-now/7446/. Läst 4 juli 2019. 
  75. ^ The tale of the boiling frog, (2004) Canadian Medical Association, läst 4 juli 2019
  76. ^ ”Hexmasters Faktoider: Att koka en groda”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/grodkok.html. Läst 4 juli 2019. 
  77. ^ ”Do Lemmings Really Commit Mass Suicide?” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/story/do-lemmings-really-commit-mass-suicide. Läst 4 juli 2019. 
  78. ^ ”Lemming Suicide Myth, Alaska Department of Fish and Game” (på engelska). www.adfg.alaska.gov. https://www.adfg.alaska.gov/index.cfm?adfg=wildlifenews.view_article&articles_id=56. Läst 4 juli 2019. 
  79. ^ ”Papper och penna”. Tekniska museet. Arkiverad från originalet den 3 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190703030714/https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/kommunikation-och-media/papper-och-penna/. Läst 9 juli 2019. 
  80. ^ ”Sveriges kvalitetssajt för nyheter”. SvD.se. http://blog.svd.se/historia/2014/08/19/nar-uppfanns-blyertspennan/. Läst 9 juli 2019. 
  81. ^ ”Hexmasters Faktoider: Bly i blyerts”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/bly-erts.html. Läst 9 juli 2019. 
  82. ^ Ryberg, Margareta (1 maj 2007). ”Kommer syret att försvinna med tiden om vi fortsätter att skövla all regnskog?”. Göteborgs universitet. https://science.gu.se/skolkontakter/grundskolan/svar_2007#regnskog. Läst 30 juni 2019. [död länk]
  83. ^ Sempler, Kaianders (13 april 2010). ”Kan det bli för lite syre?”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/popularteknik/kan-det-bli-for-lite-syre-6369671. Läst 30 juni 2019. 
  84. ^ ”Kan man svinga sig i lianer?”. National Geographic. 25 februari 2015. https://natgeo.se/natur/vaxter/kan-man-svinga-sig-i-lianer. Läst 9 juli 2019. 
  85. ^ ”Can Lightning Strike the Same Place Twice?” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/story/can-lightning-strike-the-same-place-twice. Läst 10 juli 2019. 
  86. ^ McRae, Mike. ”Lightning Totally Does Strike Twice, And Now Scientists Know Why” (på brittisk engelska). ScienceAlert. https://www.sciencealert.com/not-only-does-lightning-often-strike-twice-it-can-reuse-the-exact-same-path. Läst 10 juli 2019. 
  87. ^ ”Lightning strikes twice and again and again...” (på engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/av/world-us-canada-48235462/lightning-strikes-twice-and-again-and-again. Läst 10 juli 2019. 
  88. ^ Publishing, Harvard Health. ”Microwave cooking and nutrition”. Harvard Health. https://www.health.harvard.edu/staying-healthy/microwave-cooking-and-nutrition. Läst 10 juli 2019. 
  89. ^ Ewald, Hugo (6 oktober 2016). ”Nej, din mikrovågsugn är inte så farlig som den här artikeln påstår”. Go. Arkiverad från originalet den 11 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190711000851/https://www.metro.se/go/nej-din-mikrovagsugn-ar-inte-sa-farlig-som-den-har-artikeln-pastar-DW6__7ewlAj. Läst 10 juli 2019. 
  90. ^ ”Mikrovågsugn”. Strålsäkerhetsmyndigheten. https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/magnetfalt-och-tradlos-teknik/uppvarmning-med-mikrovagor/mikrovagsugn/. Läst 10 juli 2019. 
  91. ^ ”Är det farligt att mikra maten?”. Forskning & Framsteg. 1 februari 2014. https://fof.se/tidning/2014/2/artikel/ar-det-farligt-att-mikra-maten. Läst 10 juli 2019. 
  92. ^ ”Råd&Rön - Myter om mikron”. www.radron.se. https://www.radron.se/artiklar/myter-om-mikron-/. Läst 10 juli 2019. 
  93. ^ ”Facts About Thomas Edison That You Should Totally Bookmark” (på amerikansk engelska). ScienceStruck. https://sciencestruck.com/facts-on-thomas-edison. Läst 11 juli 2019. 
  94. ^ Palermo, Elizabeth; August 16, Associate Editor |; ET, 2017 10:02pm. ”Who Invented the Light Bulb?”. Live Science. https://www.livescience.com/43424-who-invented-the-light-bulb.html. Läst 11 juli 2019. 
  95. ^ unbelievable, About the Author Ripley's Believe It or Not! The official purveyors of all things; bizarre; Odd!, mind-blowing from around the world Explore the (19 april 2018). ”Thomas Edison Did Not Invent The Light Bulb” (på amerikansk engelska). Ripley's Believe It or Not!. https://www.ripleys.com/weird-news/or-not-thomas-edison-light-bulb/. Läst 11 juli 2019. 
  96. ^ ”Bluff gav vaccin dåligt rykte”. illvet.se. https://illvet.se/medicin/lakemedel/bluffartikel-gav-vaccin-daligt-rykte. Läst 4 juli 2019. 
  97. ^ ”Nej, vaccin orsakar inte autism” (på engelska). Vaccinmyter. http://www.vaccinmyter.se/myter/autism. Läst 4 juli 2019. 
  98. ^ ”Vaccinationer — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/. Läst 4 juli 2019. 
  99. ^ ”Busting the Sugar-Hyperactivity Myth” (på engelska). WebMD. https://www.webmd.com/parenting/features/busting-sugar-hyperactivity-myth. Läst 4 juli 2019. 
  100. ^ ”Sugar: Does it Really Cause Hyperactivity?” (på engelska). www.eatright.org. https://www.eatright.org/food/nutrition/dietary-guidelines-and-myplate/sugar-does-it-really-cause-hyperactivity. Läst 4 juli 2019. 
  101. ^ ”Ny forskning: Sockerkicken är en myt”. Svenska Dagbladet. 16 april 2019. https://www.svd.se/-ny-forskning-sockerkicken-ar-en-myt. Läst 5 juli 2019. 
  102. ^ [a b] Rocker, Dave (22 juli 2016). ”Top 4 “Neuromyths”: Common Misconceptions about the Brain” (på engelska). Medium. https://medium.com/@Dave_Rocker/top-4-neuromyths-common-misconceptions-about-the-brain-1347064e09e4. Läst 8 juli 2019. 
  103. ^ Anderson, Jeffrey S.; Lainhart, Janet E.; Ferguson, Michael A.; Zielinski, Brandon A.; Nielsen, Jared A. (2013-aug-14). ”An Evaluation of the Left-Brain vs. Right-Brain Hypothesis with Resting State Functional Connectivity Magnetic Resonance Imaging” (på engelska). PLOS ONE 8 (8): sid. e71275. doi:10.1371/journal.pone.0071275. ISSN 1932-6203. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0071275. Läst 8 juli 2019. 
  104. ^ Left Brain, Right Brain: Facts and Fantasies, Michael C. Corballis, PLoS Biol. 2014, läst 8 juli 2019
  105. ^ ”Why the Left-Brain Right-Brain Myth Will Probably Never Die” (på amerikansk engelska). Psychology Today. http://www.psychologytoday.com/blog/brain-myths/201206/why-the-left-brain-right-brain-myth-will-probably-never-die. Läst 8 juli 2019. 
  106. ^ Assaf, Yaniv; Jäncke, Lutz; Hänggi, Jürgen; Liem, Franziskus; Margulies, Daniel S.; Urchs, Sebastian (2015-12-15). ”Sex beyond the genitalia: The human brain mosaic” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 112 (50): sid. 15468–15473. doi:10.1073/pnas.1509654112. ISSN 0027-8424. PMID 26621705. https://www.pnas.org/content/112/50/15468. Läst 8 juli 2019. 
  107. ^ Milburn, Peter. ”Monday's medical myth: wait 30 minutes after eating before you swim” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/mondays-medical-myth-wait-30-minutes-after-eating-before-you-swim-10653. Läst 8 juli 2019. 
  108. ^ [a b] ”Four Summer Health Myths Debunked” (på engelska). MedicineNet. https://www.medicinenet.com/summer_debunking_summer_health_myths/views.htm. Läst 8 juli 2019. 
  109. ^ ”Myth or Fact: Should You Wait to Swim After Eating?” (på engelska). Duke Health. https://www.dukehealth.org/blog/myth-or-fact-should-you-wait-swim-after-eating. Läst 1 september 2019. 
  110. ^ Hammond, Claudia. ”Should you wait an hour after eating until swimming?” (på engelska). www.bbc.com. http://www.bbc.com/future/story/20130401-can-you-swim-just-after-eating. Läst 8 juli 2019. 
  111. ^ ”How long does sunburn last?” (på engelska). Medical News Today. https://www.medicalnewstoday.com/articles/319793.php. Läst 8 juli 2019. 
  112. ^ ”How Long Does a Sunburn Last?” (på engelska). Healthline. https://www.healthline.com/health/how-long-does-sunburn-last. Läst 8 juli 2019. 
  113. ^ ”Humans have more than 5 senses”. World Economic Forum. https://www.weforum.org/agenda/2017/01/humans-have-more-than-5-senses/. Läst 9 juli 2019. 
  114. ^ ”Think you have only 5 senses? You've actually got about 14 to 20.” (på engelska). Big Think. 2 maj 2018. https://bigthink.com/philip-perry/think-you-have-only-5-senses-its-actually-a-lot-more-than-that. Läst 9 juli 2019. 
  115. ^ Bradford, Alina; October 23, Live Science Contributor |; ET, 2017 11:00pm. ”The Five (and More) Senses”. Live Science. https://www.livescience.com/60752-human-senses.html. Läst 9 juli 2019. 
  116. ^ ”Don't Suck a Snakebite” (på engelska). WebMD. https://www.webmd.com/women/news/20020802/dont-suck-snakebite. Läst 9 juli 2019. 
  117. ^ Davis, Ryan; Articles, More; May 16, 2018 (16 maj 2018). ”Don’t Believe These Common Television Myths” (på amerikansk engelska). Showbiz Cheat Sheet. Arkiverad från originalet den 9 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190709160515/https://www.cheatsheet.com/entertainment/believe-common-television-myths.html/. Läst 9 juli 2019. 
  118. ^ ”The Truth About Snakebites and Sucking Out the Venom” (på amerikansk engelska). Today I Found Out. 1 december 2014. http://www.todayifoundout.com/index.php/2014/12/last-thing-want-snakebite-try-suck-venom/. Läst 9 juli 2019. 
  119. ^ [a b] Belluz, Julia (28 april 2016). ”Why you shouldn't exercise to lose weight, explained with 60+ studies”. Vox. http://www.vox.com/2016/4/28/11518804/weight-loss-exercise-myth-burn-calories. Läst 23 juni 2016. 
  120. ^ ”How can I speed up my metabolism?”. National Health Service in England. http://www.nhs.uk/Livewell/loseweight/Pages/how-can-I-speed-up-my-metabolism.aspx. Läst 23 juni 2016. 
  121. ^ ”Smaksinne: tungans smaklökar och sinnesceller. Hur många smaker finns det? - Info om djur - Lunds universitet”. www.djur.cob.lu.se. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Smaksinne.html. Läst 10 juli 2019. 
  122. ^ ”Myten som vägrar ge sig”. tidningengrundskolan.se. Arkiverad från originalet den 11 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190711000851/https://tidningengrundskolan.se/myten-som-vagrar-ge-sig/. Läst 10 juli 2019. 
  123. ^ Nilsson, Mats-Eric (12 september 2011). ”Finns det en sjätte smak?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/finns-det-en-sjatte-smak. Läst 10 juli 2019. 
  124. ^ Walvisch, Jamie. ”Fingerprinting to solve crimes: not as robust as you think” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/fingerprinting-to-solve-crimes-not-as-robust-as-you-think-85534. Läst 9 juli 2019. 
  125. ^ ”Fingerprint Analysis | Faulty Science | CIP” (på amerikansk engelska). California Innocence Project. https://californiainnocenceproject.org/issues-we-face/fingerprint-analysis/. Läst 9 juli 2019. 
  126. ^ Thompson, Clive; Maynard, Sonya. ”The Myth of Fingerprints” (på engelska). Smithsonian. https://www.smithsonianmag.com/science-nature/myth-fingerprints-180971640/. Läst 9 juli 2019. 
  127. ^ Bendt, Anna (26 oktober 2018). ”Schizofreni”. 1177 Vårdguiden. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/psykos-och-vanforestallningar/schizofreni/. Läst 21 juni 2019. 
  128. ^ ”Autism Misconceptions in Fiction” (på engelska). Dan Koboldt. 19 juli 2018. http://dankoboldt.com/autism-misconceptions-fiction/. Läst 9 juli 2019. 
  129. ^ ”11 Myths About Autism” (på engelska). Autism Speaks. https://www.autismspeaks.org/blog/11-myths-about-autism. Läst 9 juli 2019. 
  130. ^ ”Myths and misconceptions about autism” (på australisk engelska). Autism Awareness Australia. https://www.autismawareness.com.au/could-it-be-autism/myths/. Läst 9 juli 2019. 
  131. ^ 5 Common Myths About Suicide Debunked, National Alliance on Mental Illness, läst 9 juli 2019
  132. ^ ”Myths & Facts”. www.sfsuicide.org. Arkiverad från originalet den 9 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190709173721/https://www.sfsuicide.org/prevention-strategies/how-to-help-someone/myths-and-facts/. Läst 9 juli 2019. 
  133. ^ ”The truth behind 7 common suicide myths” (på engelska). Aetna. https://www.aetna.com/health-guide/suicide-myths-and-facts.html. Läst 9 juli 2019. 
  134. ^ ”Suicide Myths vs. Facts” (på amerikansk engelska). MindWise. https://www.mindwise.org/resources/suicide-myths-vs-facts/. Läst 9 juli 2019. 
  135. ^ ”WHO | World Health Organization”. gamapserver.who.int. Arkiverad från originalet den 9 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190709233123/http://gamapserver.who.int/gho/interactive_charts/mental_health/suicide_rates/atlas.html. Läst 9 juli 2019. 
  136. ^ ”No, Sweden Does Not Have the Highest Suicide Rate” (på amerikansk engelska). Psychology Today. https://www.psychologytoday.com/blog/the-secular-life/201712/no-sweden-does-not-have-the-highest-suicide-rate. Läst 9 juli 2019. 
  137. ^ ”10 Swedish myths uncovered” (på brittisk engelska). sweden.se. 25 februari 2019. https://sweden.se/culture-traditions/10-swedish-myths-uncovered/. Läst 9 juli 2019. 
  138. ^ Rapacioli, Paul (8 februari 2018). ”How Sweden Became a Symbol” (på engelska). The New York Review of Books. https://www.nybooks.com/daily/2018/02/08/how-sweden-became-a-symbol/. Läst 9 juli 2019. 
  139. ^ Sveriges Radio. ”Are Swedes more suicidal than most? - Radio Sweden” (på engelska). sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=5924063. Läst 9 juli 2019. 
  140. ^ ”Nervsystemet: människans hjärna, dess storlek och intelligensen - Info om djur - Lunds universitet”. www.djur.cob.lu.se. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Hjarna.html. Läst 10 juli 2019. 
  141. ^ ”10 myter om hjärnan – som de flesta tror på”. Hälsoliv. 4 januari 2016. https://www.expressen.se/halsoliv/psykologi/10-myter-om-hjarnan--som-de-flesta-tror-pa/. Läst 10 juli 2019. 
  142. ^ ”Why Do People Sleepwalk? Causes, Symptoms & Treatment” (på engelska). MedicineNet. https://www.medicinenet.com/sleepwalking/article.htm. Läst 10 juli 2019. 
  143. ^ Dr Stephen Juan (27 januari 2007). ”Is it dangerous to wake a sleepwalker?” (på engelska). www.theregister.co.uk. https://www.theregister.co.uk/2007/01/27/the_odd_body_wake_sleepwalker/. Läst 10 juli 2019. 
  144. ^ ”Debunking Sleep Myths: Should You Wake Sleepwalkers or Let Them Sleep?” (på amerikansk engelska). Sleep.org. Arkiverad från originalet den 11 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190711000851/https://www.sleep.org/articles/debunking-sleep-myths-wake-sleepwalker/. Läst 10 juli 2019. 
  145. ^ Hammond, Claudia. ”Is it dangerous to wake a sleepwalker?” (på engelska). www.bbc.com. http://www.bbc.com/future/story/20120208-it-is-dangerous-to-wake-a-sleepwa. Läst 10 juli 2019. 
  146. ^ ”UFO”. Vetenskap och Folkbildning. https://www.vof.se/skepdic/ufo/. Läst 6 juli 2019. 
  147. ^ Life, Mike Wall 2019-05-31T19:07:42Z Search for. ”UFOs Are Real, But Don't Assume They're Alien Spaceships” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/ufos-real-but-not-alien-spaceships.html. Läst 6 juli 2019. 
  148. ^ ”Hexmasters Faktoider: Ord med oklara betydelser”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/ord.html#ufo. Läst 6 juli 2019. 
  149. ^ ”NASA - China's Wall Less Great in View from Space” (på engelska). www.nasa.gov. https://www.nasa.gov/vision/space/workinginspace/great_wall.html. Läst 8 juli 2019. 
  150. ^ Frans, Emma (3 december 2016). ”Går det att se kinesiska muren från månen?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/gar-det-att-se-kinesiska-muren-fran-rymden. Läst 8 juli 2019. 
  151. ^ ”Inte ens kinesiska muren syns från rymden”. DN.SE. 18 oktober 2003. https://www.dn.se/arkiv/namn-och-nytt/inte-ens-kinesiska-muren-syns-fran-rymden/. Läst 8 juli 2019. 
  152. ^ ”Hexmasters Faktoider: Kinesiska muren”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/kinesiskamuren.html. Läst 8 juli 2019. 
  153. ^ ”Meteorite Odds / Ends & Trivia (Meteorite Myths) - Meteorites Australia”. www.meteorites.com.au. http://www.meteorites.com.au/odds&ends/myths.html. Läst 10 juli 2019. 
  154. ^ ”Are meteorites hot or cold when they hit Earth? (Intermediate) - Curious About Astronomy? Ask an Astronomer”. curious.astro.cornell.edu. http://curious.astro.cornell.edu/our-solar-system/75-our-solar-system/comets-meteors-and-asteroids/meteorites/314-are-meteorites-hot-or-cold-when-they-hit-earth-intermediate. Läst 10 juli 2019. 
  155. ^ ”Meteorites Don't Pop Corn | Science Mission Directorate”. science.nasa.gov. Arkiverad från originalet den 29 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190629103705/https://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2001/ast27jul_1. Läst 10 juli 2019. 
  156. ^ ”Är midsommarstången en uråldrig och hednisk fallossymbol?”. Högtider och traditioner. 21 juni 2007. https://svenskahogtider.com/2007/06/21/ar-midsommarstangen-en-uraldrig-och-hednisk-fallossymbol/. Läst 4 juli 2019. 
  157. ^ ”Här slår forskaren hål på myten om midsommarstången”. nyheter24.se. 16 juni 2015. https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/800982-har-slar-forskaren-hal-pa-myten-om-midsommarstangen. Läst 4 juli 2019. 
  158. ^ ”Midsommarafton”. Nordiska museet. 26 februari 2013. https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/midsommarafton. Läst 4 juli 2019. 
  159. ^ ”Hexmasters Faktoider: Werthers självmordsvåg”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/werther.html. Läst 4 juli 2019. 
  160. ^ Jack, Belinda (2014-06-01). ”Goethe's Werther and its effects” (på engelska). The Lancet Psychiatry 1 (1): sid. 18–19. doi:10.1016/S2215-0366(14)70229-9. ISSN 2215-0366. https://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(14)70229-9/abstract. Läst 4 juli 2019. 
  161. ^ The "Werther-effect": legend or reality?, Niederkrotenthaler T, Herberth A, Sonneck G., PubMed, läst 5 juli 2019
  162. ^ Lagercrantz, Agneta (23 november 2010). ”Kan självmord smitta bland unga?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/kan-sjalvmord-smitta-bland-unga. Läst 4 juli 2019. 
  163. ^ ”FACT CHECK: Blackout Baby Boom” (på amerikansk engelska). Snopes.com. https://www.snopes.com/fact-check/from-here-to-maternity/. Läst 4 juli 2019. 
  164. ^ Heaney, Katie (26 maj 2017). ”Is My Electric Fan Going to Kill Me in My Sleep?” (på amerikansk engelska). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/health/archive/2017/05/is-this-going-to-kill-me-fan-death-korea/528243/. Läst 9 juli 2019. 
  165. ^ ”Why every Korean kid knows not to keep the fan on over night” (på engelska). Public Radio International. https://www.pri.org/stories/2014-11-04/why-every-korean-kid-knows-not-keep-fan-over-night. Läst 9 juli 2019. 
  166. ^ Answer Fella (22 januari 2009). ”Why Do Koreans Think Electric Fans Will Kill Them?” (på amerikansk engelska). Esquire. https://www.esquire.com/style/answer-fella/korean-fan-death-0209. Läst 9 juli 2019. 
  167. ^ Douyon, Chavannes; Littlewood, Roland (1997-10-11). ”Clinical findings in three cases of zombification” (på engelska). The Lancet 350 (9084): sid. 1094–1096. doi:10.1016/S0140-6736(97)04449-8. ISSN 0140-6736. PMID 10213568. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(97)04449-8/abstract. Läst 10 juli 2019. 
  168. ^ Radford, Benjamin (29 oktober 2012). ”Zombies: The facts that keep alive the story of the undead” (på engelska). msnbc.com. http://www.nbcnews.com/id/49601786/ns/technology_and_science-science/t/zombies-facts-keep-alive-story-undead/. Läst 10 juli 2019. 
  169. ^ Editors, History com. ”Zombies” (på engelska). HISTORY. https://www.history.com/topics/folklore/history-of-zombies. Läst 10 juli 2019. 
  170. ^ ”Zombi | Haitian religion” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/zombi. Läst 10 juli 2019. 
  171. ^ ”Is Nonverbal Communication a Numbers Game?” (på amerikansk engelska). Psychology Today. http://www.psychologytoday.com/blog/beyond-words/201109/is-nonverbal-communication-numbers-game. Läst 10 juli 2019. 
  172. ^ ”Ubiquity: The 7% rule”. ubiquity.acm.org. https://ubiquity.acm.org/article.cfm?id=2043156. Läst 10 juli 2019. 
  173. ^ ”Albert Mehrabian’s 7-38-55 Rule of Personal Communication” (på amerikansk engelska). Right Attitudes. 5 oktober 2008. https://www.rightattitudes.com/2008/10/04/7-38-55-rule-personal-communication/. Läst 10 juli 2019. 
  174. ^ "De falska citatens värld", vof.se. Åtkomst den 16 februari 2020. Publicerat i Folkvett nr 1/1999.
  175. ^ [a b] ”Hexmasters Faktoider: Hamlets monolog”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/hamlet.html. Läst 4 juli 2019. 
  176. ^ Shakespeare, William. The Tragedy of Hamlet, Prince of Denmark. akt III. https://en.wikisource.org/wiki/The_Tragedy_of_Hamlet,_Prince_of_Denmark/Act_3. Läst 4 juli 2019 
  177. ^ Shakespeare, William. The Tragedy of Hamlet, Prince of Denmark. akt V. https://en.wikisource.org/wiki/The_Tragedy_of_Hamlet,_Prince_of_Denmark/Act_5. Läst 4 juli 2019 
  178. ^ Dickson, Andrew (16 februari 2017). ”Alas, poor Yorick! The shocking life of theatre's greatest skull” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/stage/2017/feb/16/andrew-scott-hamlet-skull. Läst 4 juli 2019. 
  179. ^ ”Yorick's Skull and the Graveyard in Hamlet”. www.shmoop.com. https://www.shmoop.com/hamlet/yorick-skull-graveyard-symbol.html. Läst 4 juli 2019. 
  180. ^ admin (5 januari 2018). ”Shelley och Frankensteins monster”. Telegramforlag.se. http://telegramforlag.se/shelley-och-frankensteins-monster/. Läst 4 juli 2019. 
  181. ^ ”Hexmasters Faktoider: Frankenstein”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/frankenstein.html. Läst 4 juli 2019. 
  182. ^ Hagberg, Mattias. ”Vi måste tala om Frankensteins monster”. gp.se. http://www.gp.se/1.9428557. Läst 4 juli 2019. 
  183. ^ Martin, Gary. ”'Elementary my dear Watson' - the meaning and origin of this phrase” (på engelska). Phrasefinder. https://www.phrases.org.uk/meanings/elementary-my-dear-watson.html. Läst 4 juli 2019. 
  184. ^ ”Hexmasters Faktoider: Sherlock Holmes”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/holmes.html. Läst 4 juli 2019. 
  185. ^ ”Hexmasters Faktoider: Nils Holgersson och Akka”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/akka.html. Läst 8 juli 2019. 
  186. ^ Helsingborgs stadsteater. ”Nils Holgerssons underbara resa” (på engelska). old.fib.se. http://old.fib.se/item/2146-nils-holgerssons-underbara-resa. Läst 8 juli 2019. 
  187. ^ Jeal, Erica (19 december 2003). ”Exploding the Salieri myth” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/music/2003/dec/19/classicalmusicandopera.italy. Läst 8 juli 2019. 
  188. ^ ”Was Mozart actually poisoned by Salieri? Here’s the truth” (på engelska). Classic FM. https://www.classicfm.com/composers/mozart/guides/did-salieri-murder-mozart-mythbuster/. Läst 8 juli 2019. 
  189. ^ ”Mozart and Salieri”. Skeptoid. https://skeptoid.com/episodes/4213. Läst 8 juli 2019. 
  190. ^ Blakemore, Erin. ”A German Composer Uncovered a Collaboration Between Mozart and Salieri” (på engelska). Smithsonian. https://www.smithsonianmag.com/smart-news/A-German-Composer-uncovered-collaboration-between-mozart-and-salieri-180958154/. Läst 8 juli 2019. 
  191. ^ ”Everything you need to know about Ozzy Osbourne biting the head off a bat in Des Moines” (på engelska). Des Moines Register. https://www.desmoinesregister.com/story/news/local/kyle-munson/2016/01/20/everything-you-need-know-ozzy-osbourne-biting-head-off-bat-des-moines/79055858/. Läst 9 juli 2019. 
  192. ^ Ozzy Osbourne bit the head off a bat 37 years ago, and, for some reason, now a toy commemorates it, Washington Post, läst 9 juli 2019
  193. ^ Kreps, Daniel; Kreps, Daniel (21 januari 2019). ”Ozzy Osbourne Commemorates Bat-Biting Anniversary With Plush Toy” (på amerikansk engelska). Rolling Stone. https://www.rollingstone.com/music/music-news/ozzy-osbourne-bat-plush-toy-782066/. Läst 9 juli 2019. 
  194. ^ Martin, Gary. ”'Play it again Sam' - the meaning and origin of this phrase” (på engelska). Phrasefinder. https://www.phrases.org.uk/meanings/284700.html. Läst 4 juli 2019. 
  195. ^ ”Hexmasters Faktoider: Play it again, Sam”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/casablanca.html. Läst 4 juli 2019. 
  196. ^ ”The Laughing Buddha”. about.com. Arkiverad från originalet den 12 april 2014. https://web.archive.org/web/20140412011304/http://buddhism.about.com/od/buddha/a/laughingbuddha.htm. Läst 4 juli 2019. 
  197. ^ Szpek, Heidi (2002). Voices from the University: The Legacy of the Hebrew Bible. sid. 92. ISBN 978-0-595-25619-8 
  198. ^ [a b] ”Frukt från andra länder: Kunskapens frukt”. Arkiverad från originalet den 4 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190704171755/https://urskola.se/Produkter/102646-Frukt-fran-andra-lander-Kunskapens-frukt. Läst 4 juli 2019. 
  199. ^ [a b] ”Frukten att älska och frukta”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2002-09-30/frukten-att-alska-och-frukta. Läst 4 juli 2019. 
  200. ^ Adams, Cecil (24 november 2006). ”Was the forbidden fruit in the Garden of Eden an apple?”. The Straight Dope. Arkiverad från originalet den 1 april 2014. https://web.archive.org/web/20140401002830/http://www.straightdope.com/columns/read/2682/was-the-forbidden-fruit-in-the-garden-of-eden-an-apple. Läst 4 juli 2019. 
  201. ^ ”Hexmasters Faktoider: Tio Guds bud”. www.faktoider.nu. http://www.faktoider.nu/dekalogen.html. Läst 8 juli 2019. 
  202. ^ ”De tio budorden”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/bibeln/de-tio-budorden. Läst 8 juli 2019. 
  203. ^ ”VILKA ÄR "TIO GUDS BUD"?”. www.alltombibeln.se. http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/gudsbud.htm. Läst 8 juli 2019. 
  204. ^ ”De tio budorden - Guds påbud i Bibeln”. www.katolik.nu. https://www.katolik.nu/de-tio-budorden.html. Läst 8 juli 2019. 
  205. ^ ”HUR MÅNGA BUD FINNS DET I GAMLA TESTAMENTET?”. www.alltombibeln.se. http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/antalbud.htm. Läst 8 juli 2019. 
  206. ^ ”Judaism 101: A List of the 613 Mitzvot (Commandments)”. www.jewfaq.org. http://www.jewfaq.org/613.htm. Läst 8 juli 2019. 
  207. ^ ”Biblical Evidence Shows Jesus Christ Wasn't Born on Dec. 25”. gnmagazine.org. United Church of God. 3 december 2004. http://www.ucg.org/doctrinal-beliefs/biblical-evidence-shows-jesus-christ-wasnt-born-dec-25/. Läst 4 juli 2019. 
  208. ^ ”Christmas – Articles, Video, Pictures and Facts”. History.com. Arkiverad från originalet den 7 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140307194348/http://www.history.com/topics/christmas. Läst 23 december 2012. 
  209. ^ ”Why Christmas Celebrated on the 25th December? – Christmas Customs and Traditions”. Whychristmas.com. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131016040508/http://www.whychristmas.com/customs/25th.shtml. Läst 23 december 2012. 
  210. ^ Ehrman, Bart D. (2006). Peter, Paul, and Mary Magdalene: The Followers of Jesus in History and Legend. Oxford, England: Oxford University Press. sid. 189–190. ISBN 978-0-19-530013-0. https://books.google.com/?id=Tlvgp7WggvEC&pg=PA253&dq=Ehrman+%22to+you+as+apostles%22#v=onepage&q=Ehrman%20%22to%20you%20as%20apostles%22 
  211. ^ ”Religion & Ethics – Beliefs: The Immaculate Conception”. BBC. 1 maj 2009. Arkiverad från originalet den 24 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120124033136/http://www.bbc.co.uk/religion/religions/christianity/beliefs/immaculateconception.shtml. Läst 4 juli 2019. 
  212. ^ Isbister, William H. (4 juli 2019). ”A "good" fatwa”. British Medical Journal 325 (7374): sid. 1227. doi:10.1136/bmj.325.7374.1227. 
  213. ^ Vultee, Fred (oktober 2006). ”Fatwa on the Bunny”. Journal of Communication Inquiry 30 (4): sid. 319–36. doi:10.1177/0196859906290919. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0196859906290919?ck=nck. Läst 4 juli 2019. 
  214. ^ ”In Depth: Islam, Fatwa FAQ”. CBC News Online. 15 juni 2006. Arkiverad från originalet den 14 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110714091706/http://www.cbc.ca/news/background/islam/fatwa.html. Läst 4 juli 2019. 
  215. ^ Lee, Jennifer (16 januari 2008). ”Solving a Riddle Wrapped in a Mystery Inside a Cookie”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2008/01/16/dining/16fort.html. Läst 10 maj 2012. 
  216. ^ Mikkelson, Barbara. ”Inscrutable Cookie”. Snopes.com. http://www.snopes.com/food/origins/fortune.asp. 
  217. ^ Team, Realbuzz. ”Top 10 Food Misconceptions | realbuzz.com” (på engelska). Realbuzz 5. https://www.realbuzz.com/articles-interests/nutrition/article/top-10-food-misconceptions/. Läst 12 juli 2019. 
  218. ^ ”Monounsaturated Fat” (på engelska). www.heart.org. https://www.heart.org/en/healthy-living/healthy-eating/eat-smart/fats/monounsaturated-fats. Läst 12 juli 2019. 
  219. ^ ”Facts about monounsaturated fats: MedlinePlus Medical Encyclopedia” (på engelska). medlineplus.gov. https://medlineplus.gov/ency/patientinstructions/000785.htm. Läst 12 juli 2019. 
  220. ^ ”USDA Table of Nutrient Retention Factors, Release 6 (2007)” (på engelska). National Agricultural Library. United States Department of Agriculture. 2007. https://data.nal.usda.gov/dataset/usda-table-nutrient-retention-factors-release-6-2007. Läst 14 juli 2019. 
  221. ^ Weil. ”Does Alcohol Really Cook Out of Food”. Does Alcohol Really Cook Out of Food. Arkiverad från originalet den 27 april 2014. https://web.archive.org/web/20140427083559/http://www.drweil.com/drw/u/QAA400900/Does-Alcohol-Really-Cook-Out-of-Food.html. Läst 14 juli 2019.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 april 2014. https://web.archive.org/web/20140427083559/http://www.drweil.com/drw/u/QAA400900/Does-Alcohol-Really-Cook-Out-of-Food.html. Läst 14 juli 2019. 
  222. ^ April 19, Dan Peterson |; ET, 2010 08:09am. ”Why Are Marathons 26.2 Miles Long?”. Live Science. https://www.livescience.com/11011-marathons-26-2-miles-long.html. Läst 12 juli 2019. 
  223. ^ ”Story of the Marathon” (på amerikansk engelska). Running Your Life. Arkiverad från originalet den 12 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190712001815/https://www.runningyourlife.nl/running-history/story-marathon/. Läst 12 juli 2019. 
  224. ^ Clark, Michael (24 mars 2003). ”The Real Story Of The Marathon” (på brittisk engelska). Runner's World. http://www.runnersworld.co.uk/events/a760877/the-real-story-of-the-marathon/. Läst 12 juli 2019. 
  225. ^ Nix, Elizabeth. ”Why is a marathon 26.2 miles?” (på engelska). HISTORY. https://www.history.com/news/why-is-a-marathon-26-2-miles. Läst 12 juli 2019. 
  226. ^ ”Så här ser OS-medaljerna ut 2018”. sok.se. https://sok.se/arkiv-for-artiklar/2017-09-21-sa-har-ser-os-medaljerna-ut-2018.html. Läst 12 juli 2019. 
  227. ^ ”Vad är en olympisk guldmedalj värd?”. Råvarumarknaden.se. 29 juli 2012. http://ravarumarknaden.se/vad-ar-en-olympisk-guldmedalj-vard/. Läst 12 juli 2019. 
  228. ^ Helmenstine, Anne Marie. ”Are Olympic Medals Made Out of Pure Gold?” (på engelska). ThoughtCo. https://www.thoughtco.com/what-are-olympic-medals-made-of-608456. Läst 12 juli 2019. 
  229. ^ ”Adolf Hitler, Jesse Owens and the Olympics Myth of 1936 | History News Network”. historynewsnetwork.org. https://historynewsnetwork.org/article/571. Läst 12 juli 2019. 
  230. ^ Ronk, Lily Rothman, Liz. ”See the Controversial Drama of Adolf Hitler's 1936 Summer Olympics” (på amerikansk engelska). Time. https://time.com/3971065/photos-1936-summer-olympics-jesse-owens/. Läst 12 juli 2019. 
  231. ^ Ott, Tim. ”How Jesse Owens Foiled Hitler's Plans for the Olympics” (på amerikansk engelska). Biography. Arkiverad från originalet den 12 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190712093855/https://www.biography.com/news/jesse-owens-adolf-hitler-1936-olympics. Läst 12 juli 2019.