Lista över politiska partier i Sverige

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Detta är en lista över politiska partier i Sverige. Den inkluderar både nu existerande partier samt histoiska partier sedan 1700-talet, och både partier inom rikspolitiken och sådana som endast verkar regionalt eller lokalt. Mer information om Sveriges politik står att läsa i artikeln politik i Sverige.

Rikdagspartier

Efter valet 2022, finns det åtta politiska partier med mandat i Sveriges riksdag. Alla av dem har också mandat i kommuner och regioner. Partierna har mellan 10 000 (L) och 80 000 (S) partimedlemmar.

Mandat
Partinamn Förk. Grundat[1] Partiledare[1] Position Ideologi Riksdag[2] Kommuner EU-parlamentet
Socialdemokraterna S 1889 Magdalena Andersson center-vänster socialdemokrati
demokratisk socialism
107 / 349
3 752 / 12 700
5 / 21
Sverigedemokraterna SD 1988 Jimmie Åkesson höger nationalkonservatism
högerpopulism
73 / 349
1 806 / 12 700
3 / 21
Moderaterna M 1904 Ulf Kristersson center-höger liberalkonservatism
marknadsliberalism
68 / 349
2 396 / 12 700
4 / 21
Vänsterpartiet V 1917 Nooshi Dadgostar vänster socialism
EU-skepticism
24 / 349
808 / 12 700
1 / 21
Centerpartiet C 1913 Muharrem Demirok center Nordisk agrarianism
socialliberalism
24 / 349
1 603 / 12 700
2 / 21
Kristdemokraterna KD 1964 Ebba Busch center-höger kristdemokrati
socialkonservatism
19 / 349
676 / 12 700
2 / 21
Miljöpartiet MP 1981 Daniel Helldén
Amanda Lind
center-vänster grön ideologi
feminism
18 / 349
316 / 12 700
3 / 21
Liberalerna L 1934 Johan Pehrson center-höger liberalism
klassisk liberalism
16 / 349
689 / 12 700
1 / 21

Övriga rikspartier

Förutom de åtta riksdagspartierna, finns det ytterliggare 23 partier som hos valmyndigheten har registrerade partibeteckningar för val till riksdagen. Detta kräver en insamling av signaturer från 1 500 rösträttsberättigade personer. Genom registrering är partinamnet skyddat. Det ger också partiet möjlighet att låsa sina kandidatlistor så att väljarna bara kan rösta på personer som partiet själv har utsett. Registrerad partibeteckning för riksdagsval gäller även för alla regionala och lokala val i hela landet samt val till Europaparlamentet, så för ett parti som ställer up i flera kommunval kan det vara smidigare med en registrering för riksdagsval än flera registreingar för olika kommunalval. [3][4]

Partinamn[2] Förk.[2] Grundat[1] Partiledare[1] Ideologi[1] Röster 2022[2]
(riksdagsvalet)
Partiet Nyans PNy 2019 Mikail Yüksel Identitetspolitik 28 352
Alternativ för Sverige AFS 2018 Gustav Kasselstrand Nationalism
Högerpopulism
16 646
Medborgerlig samling MED 2014 Daniel Sonesson Liberalkonservatism 12 882
Piratpartiet PP 2006 Katarina Stensson Piratideologi 9 135
MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati MoD 2021 Andreas Sidkvist Närdemokrati
Mänskliga rättigheter
6 077
Kristna värdepartiet KrVP 2014 Mats Selander Värdekonservatism
Abortmotstånd
5 983
Knapptryckarna Kn 2021 Ulf Bejerstrand Direktdemokrati 5 493
Landsbygdspartiet oberoende LPo 2010 Benneth Thyr Decentralisering
Nordisk agrarianism
2 215
Direktdemokraterna DD 2013 ingen Direktdemokrati 1 755
Klimatalliansen KA 2021 Gudrun Schyman[5] Klimatpolitik 1 702
Enhet ENH 1990 Vide Geiger
Gunilla Wigertz
Holism
Pacifism
1 234
Nordiska motståndsrörelsen NMR 1997 Fredrik Vejdeland Nynazism
Nationalsocialism
847
Partiet Vändpunkt PV 2019 Gunnar Brundin
Paula Dahlberg
Ekologism 419
Klassiskt liberala partiet KLP 2004 Magnus Jönsson Klassisk liberalism
Libertarianism
344
Skånepartiet SKÅ 1979 Carl P. Herslow Separatism 206
Trygghetspartiet TRP 2016 Erling Hansen Pensionärsparti 66
Djurens parti DjuP 2014 Simon Knutsson Djurrätt ..
Kommunistiska partiet K 1970 Povel Johansson Kommunism
Marxism-Leninism
..
Sjöbopartiet SJP 1991 Johan Söderlin Högerpopulism
Nationalkonservatism
..
Socialistiskt Alternativ SAV 1973 kollektiv Socialism
Marxism
..
Solidaritetspartiet (ej aktivt) [6] SPI 2021 Göran Dandelo[6] Pensionärsparti[6] ..
Vägvalet (nedlagt) [7] VägV 2010 Claes Westberg Enfrågeparti ..
Värdigt liv VL 2023 kollektiv Ekologism
Feminism[8]
..

Genom en gratis anmälan, kan ett parti ställa upp i riksdagsval och EU-val utan att registrera sin partibeteckning. I riksdagsvalet 2022 deltog exemplevis även Feministiskt Initiativ (3 157 röster), Sveriges komunistiska parti (1 181), Socialisterna - Välfärdspartiet (892), Basinkomstpartiet (374), Sverige ut ur EU/Frihetliga Rättvisepartiet (174), Förenade Demokratiska Partiet (157), Stram Kurs Sverige (156) och Kalle ankapartiet (144).[2] Inför EU-valet 2024 anmälde sig även exempelvis Folklistan.[9].

Historiska rikspartier

Ståndsriksdagen under Vasatiden och Karolinska tiden (1527–1718)

Som första riksdag vid vilket samtliga fyra ständer (adel, präster, borgare, och bönder) var representerade på utmärker sig Västerås riksdag 1527. Makten under denna tid låg i allt väsentligt hos konungen, och politiska partigrupperingar saknades. Riksdagarnas representanter representerade enbart sitt stånd.

Ståndsriksdagen under Frihetstiden (1719–1772)

Genom 1719 års regeringsform och 1723 års riksdagsordning fick ständernas representanter utökad makt, och ett första svenskt partisystem – hattar och mössor – etablerades.

Den sena ståndsriksdagen (1773–1866)

Frihetstiden avslutades genom Gustav III:s statskupp och 1772 års regeringsform, vilken återförde makten till kungen, och bidrog till att partisystemet dog ut. I och med 1809 års regeringsform och 1810 års riksdagsordning gavs dock riksdagen mer makt igen. "Partierna" under denna tid saknade formella ramar, och var löst sammansatta grupperingar av riksdagsledamöter med gemensamma intressen och mål - följaktligen är också tidsangivelserna ungefärliga.

Tvåkammarriksdagen (1867–1970)

I och med 1866 års riksdagsordning ersattes ståndsriksdagen genom representationsreformen med en tvåkammarriksdag, vilket också föranledde att partiväsendet började etableras på allvar i Sverige. Under de första decennierna fortfor dock riksdagspartierna att till stor del utgöras av, med sentida mått mätt, löst sammanfogade grupperingar av ideologiskt likasinnade, redan invalda, riksdagsledamöter. Runt sekelskiftet tog det partisystem som sedan dess kommit att bli rådande form, i och med att riksdagsgrupperna började knytas till riksorganisationer.

När systemet med enmansvalkretsar ersattes av ett proportionellt valsystem 1911 kom partilösa riksdagsledamöter att bli allt mer ovanliga, och andrakammarvalet 1911 var också det första i vilket man i strikt mening röstade på partier: med start i detta val påbjöds att varje valsedel skulle förses med en partibeteckning. Också detta bidrog till att antalet "politiska vildar" marginaliserades kraftigt.

Första kammaren
Andra kammaren
  • Socialistiska partier
    • Sverges socialdemokratiska vänsterparti (1921–1923, gick upp i Socialdemokraterna)
    • Sverges kommunistiska parti (1924–1926, gick upp i Socialdemokraterna)
    • Socialistiska partiet (1929–1943)

Enkammarriksdagen (1971—)

Genom en ändring i riksdagsordningen fick Sverige 1971 en enkammarriksdag, en ändring som följdes av 1974 års regeringsform, vilken ännu (2018) är gällande, och 1974 års riksdagsordning.

  • Ny demokrati (1991–2000)

Riksdagsgrupp som bildats utan att ha ställt upp i val, och som inte heller senare vunnit riksdagsmandat i val

  • Arbetarpartiet Kommunisterna (APK) (1977–1979, bildad genom att två riksdagsledamöter från Vänsterpartiet kommunisterna deltog i en utbrytning från detta parti. APK och dess efterföljare ställde upp i riksdagsvalet 1979 och i senare val, men har då alltid blivit utan riksdagsmandat.)

1900-talets föregångare till riksdagspartierna

De flesta av de ”föregångare” som upptagits här är samma parti som ett nuvarande riksdagsparti. Till exempel är Folkpartiet och Liberalerna är samma parti, fast med olika namn. Vissa tidiga organisationer som Frisinnade landsföreningen är dock föregångare i egentlig mening.

Föregångare till Centerpartiet

Föregångare till Liberalerna

Föregångare till Kristdemokraterna

Föregångare till Moderata samlingspartiet

Föregångare till Vänsterpartiet

Valsamverkan

  • Medborgerlig samling/Samling 68 (1964–1968 – valteknisk samarbete mellan Folkpartiet, Högerpartiet, och Centerpartiet i bland annat Fyrstadskretsen)
  • Mellanpartierna (1964–1968 – valteknisk samarbete mellan Centerpartiet och Folkpartiet i Kalmar läns och Gotlands läns valkrets)
  • Centern (1985 – rikstäckande valteknisk samarbete mellan Centerpartiet och KDS)
  • Därutöver märks fördjupade samarbeten som Arbetarepartiet (1928 – Socialdemokraterna och SKP), Allians för Sverige/Alliansen (2004–2019, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, och Kristdemokraterna), och De rödgröna (2008–2010 – Socialdemokraterna, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet), som dock inte sträckt sig till gemensamma valsedlar.

Övriga historiska rikspartier

Genom åren har Sverige också haft ett stort antal småprtier som ställt upp i riksdagsval utan att erhålla tillräckligt många röster för riksdagsmandat.

Regionala partier

Alla län utom Gotland, Kronoberg och Västerbotten har eller har haft regionala partier. Registrerad partibeteckning för landstingsval gäller även för alla kommunalval i det län partiet är registrerat.

Blekinge län

Historiska regionala partier
  • Blekinge sjukvårdsparti

Dalarnas län

Gävleborgs län

  • Sjukvårdspartiet i Gävleborg (SJPG)

Hallands län

Historiska regionala partier
  • Fria demokraterna

Jämtlands län

Historiska regionala partier
  • Sjukvårdspartiet i Jämtlands län (sjvz)

Jönköpings län

Historiska regionala partier
  • Invandrarpartiet Sverige (INVS)
  • MedborgarForum (MEF)

Kalmar län

Norrbottens län

Historiska regionala partier

Skåne län

  • Vårdpartiet i Skåne
Historiska regionala partier

Stockholms län

Historiska regionala partier

Södermanlands län

Historiska regionala partier
  • Sjukvårdspartiet i Sörmland

Uppsala län

Historiska regionala partier
  • Upplands sjukvårdsparti (USP)

Värmlands län

Västernorrlands län

Historiska regionala partier
  • Norrlandspartiet (NoPa)
  • Sundsvalls framtid

Västmanlands län

Västra Götalands län

Historiska regionala partier

Örebro län

Östergötlands län

Historiska regionala partier
  • Östergötlands Sjukvårdsparti

Lokala partier

Många kommuner har eller har haft lokala partier som endast kandiderat i kommunval.

Blekinge län

Historiska lokala partier i Blekinge län

Dalarnas län

Historiska lokala partier i Dalarnas län

Gotlands län

Historiska lokala partier i Gotlands län

Gävleborgs län

Historiska lokala partier i Gävleborgs län
  • Gävle – Gävlepartiet (GLE)
  • Ljusdal – Frihetliga Ljusdalsbygden (flb), Rädda Ljusdalsbygden
  • Sandviken – Ny Ordning (NO)-Partipolitiskt ob. (NO)
  • Söderhamn – Vägval Söderhamn

Hallands län

Historiska lokala partier i Hallands län

Jämtlands län

Historiska lokala partier i Jämtlands län

Jönköpings län

Historiska lokala partier i Jönköpings län

Kalmar län

Historiska lokala partier i Kalmar län

Kronobergs län

  • Alvesta – Alvesta Alternativet (ALV)
  • Ljungby – Alternativet (alt), Kommunens Bästa (partipolitiskt obunden lista)
  • Tingsryd – Tingsrydsalternativet
Historiska lokala partier i Kronobergs län

Norrbottens län

Historiska lokala partier i Norrbottens län

Skåne län

Historiska lokala partier i Skåne län

Stockholms län

Historiska lokala partier i Stockholms län

Södermanlands län

Historiska lokala partier i Södermanlands län
  • Flen – Alternativ 2000 (A2000), Fria Kommunpartiet (fkp)
  • Gnesta – Gnestapartiet (gnp)
  • Katrineholm – Framtidsdemokraterna (fd)
  • Nyköping – NAG (Mot storflygplats på Skavsta)
  • Strängnäs – Granskningspartiet
  • Trosa – Trosa Radikaler (Vagnhärad - Västerljung - Trosa) (TrR)

Uppsala län

Historiska lokala partier i Uppsala län

Värmlands län

Historiska lokala partier i Värmlands län

Västerbottens län

Historiska lokala partier Västerbottens län

Västernorrlands län

Historiska lokala partier Västernorrlands län

Västmanlands län

Historiska lokala partier Västmanlands län

Västra Götalands län

Historiska lokala partier i Västra Götalands län

Örebro län

Historiska lokala partier i Örebro län

Östergötlands län

Historiska lokala partier i Östergötlands län

Referenser

  1. ^ [a b c d e] Partiets sida på svenska Wikipedia.
  2. ^ [a b c d e] Valmyndigheten, Valpresentation 2022, Val till riksdagen
  3. ^ Valmyndigheten (1 november 2023). ”Registrerade partibeteckningar”. www.val.se. https://www.val.se/for-partier/registrera-partibeteckning/registrerade-partibeteckningar.html. Läst 28 april 2024. 
  4. ^ Valmyndigheten (25 mars 2024). ”Registrera en partibeteckning”. https://www.val.se/for-partier/registrera-partibeteckning/registrera-partibeteckning.html. Läst 8 maj 2024. 
  5. ^ Klimatalliansen, Styrelsen
  6. ^ [a b c] Solidaritetspartiet
  7. ^ P4 Göteborg, Vägvalet lägger ner, 11 oktober 2018
  8. ^ Värdigt liv
  9. ^ Valmyndigheten, Anmälda partier - Val till Europaparlamentet
v  r
Politiska partier i Sverige
Partier med bäst resultat i senaste val
Sveriges riksdag
(349 platser)
Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (107) · Sverigedemokraterna (73) · Moderata Samlingspartiet (68) · Vänsterpartiet (24) · Centerpartiet (24) · Kristdemokraterna (19) · Miljöpartiet de gröna (18) · Liberalerna (16)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Mindre partier i riksdagsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2022)
Partiet Nyans (0,44 %) · Alternativ för Sverige (0,26 %) · Medborgerlig samling · (0,20 %) Piratpartiet (0,14 %) · MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati (0,09 %) · Kristna Värdepartiet (0,09 %) · Knapptryckarna (0,08 %) · Feministiskt initiativ (0,05 %) · Landsbygdspartiet oberoende (0,03 %) · Direktdemokraterna (0,03 %) · Klimatalliansen (0,03 %) · Enhet (0,02 %) · SKP (0,02 %)
Europaparlamentet
(21 av 705 platser)
EPP (6)
Moderata Samlingspartiet (4) · Kristdemokraterna (2)
S&D (5)
Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (5)
ECR (3)
Renew (3)
G/EFA (3)
Vänstern (1)
Mindre partier i Europaparlamentsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2019)
Feministiskt initiativ (0,77 %)  · Piratpartiet (0,64 %)  · Alternativ för Sverige (0,46 %)  · Medborgerlig samling (0,15 %)  · Partiet Vändpunkt (0,12 %)  · Djurens parti (0,10 %)  · Landsbygdspartiet oberoende (0,05 %)  · Kristna Värdepartiet (0,04 %)  · Direktdemokraterna (0,03 %)
Politik i Sverige · Resultat i val till Sveriges riksdag · Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval · Riksdagspartiernas medlemsutveckling
v  r
Sveriges ministärer och regeringar
Medeltid till Gustavianska tiden
(från 1200-talet till 1809)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Under 1809 års regeringsforms första tid
(1809–1876)
Karl XIII:s statsråd · Karl XIV Johans statsråd (till 1840) · Karl XIV Johans statsråd (från 1840) · Oscar I:s statsråd · Karl XV:s statsråd · Oscar II:s statsråd
Från statsministerämbetets införande
(1876–1905)
Under parlamentarismen som praxis
(1905–1974)
Under 1974 års regeringsform
(sedan 1975)
Politik i Sverige · Sveriges politiska historia · Sveriges statsråd · Kunglig Majestät · Kunglig Majestäts kansli · Regeringskansliet · Sveriges politiska partier
v  r
Nationella val och folkomröstningar i Sverige
Riksdagsval
(enkammarsriksdagen från 1970)
1970 · 1973 · 1976 · 1979 · 1982 · 1985 · 1988 · 1991 · 1994 · 1998 · 2002 · 2006 · 2010 · 2014 · 2018 · 2022 · 2026
1988 · Före 1998 · 2002 · 2006 · 2010 (efter valkrets) · 2014 (efter valkrets) · 2018 (efter valkrets) · 2022 (efter valkrets)
2006 · 2010 · 2014 · 2018 · 2022 · 2026
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Riksdagsval
(andra kammaren 1866–1970)
1866 · 1869 · 1872 · 1875 · 1878 · 1881 · 1884 · 1887 (1:a) · 1887 (2:a) · 1890 · 1893 · 1896 · 1899 · 1902 · 1905 · 1908 · 1911 · 1914 (1:a) · 1914 (2:a) · 1917 · 1920 · 1921 · 1924 · 1928 · 1932 · 1936 · 1940 · 1944 · 1948 · 1952 · 1956 · 1958 · 1960 · 1964 · 1968
Riksdagsval
(första kammaren 1866–1970)
1866 · 1867 · 1868 · 1869 · 1870 · 1871 · 1872 · 1873 · 1874 · 1875 · 1876 · 1877 · 1878 · 1879 · 1880 · 1881 · 1882 · 1883 · 1884 · 1885 · 1886 · 1887 · 1888 · 1889 · 1890 · 1891 · 1892 · 1893 · 1894 · 1895 · 1896 · 1897 · 1898 · 1899 · 1900 · 1901 · 1902 · 1903 · 1904 · 1905 · 1906 · 1907 · 1908 · 1909 · 1910 · 1911 (1:a) · 1911 (2:a) · 1912 · 1913 · 1914 · 1915 · 1916 · 1917 · 1918 · 1919 (1:a) · 1919 (2:a) · 1920 · 1921 · 1922 · 1923 · 1924 · 1925 · 1926 · 1927 · 1928 · 1929 · 1930 · 1931 · 1932 · 1933 · 1934 · 1935 · 1936 · 1937 · 1938 · 1939 · 1940 · 1941 · 1942 · 1943 · 1944 · 1945 · 1946 · 1947 · 1948 · 1949 · 1950 · 1951 · 1952 · 1953 · 1954 · 1955 · 1956 · 1957 · 1958 · 1959 · 1960 · 1961 · 1962 · 1963 · 1964 · 1965 · 1966 · 1967 · 1968 · 1969
Europaparlamentsval
1995 · 1999 · 2004 · 2009 · 2014 · 2019 · 2024
Folkomröstningar
Politik i Sverige · Politiska partier i Sverige